Hur gick det till när Caesar mördades? Vad fick Mary Wollstonecraft att ändra sin uppfattning om revolutioner? Och hur påverkade allt detta historien? Anekdots essäer tar dig med in i historiens viktigaste skeenden och idéflöden, återberättade och analyserade av Sveriges bästa humanioraforskare, direkt vid källorna. Texterna kan upplevas antingen som en dramatiserad ljudessä i vårt poddflöde eller som rikt illustrerad långläsning här på sajten.
- Essä
- 9 april 2024
Inflationens mått
De senaste årens skenande inflation kan utan överdrift beskrivas som en av världsekonomins största kriser. Men vet vi ens vad inflation [...]
- Essä
- 7 mars 2024
Romanens historia
Konkurrensen från tv-serier och filmer är mördande. Ändå har romanen fortsatt att vara en av vår tids vanligaste och mest livaktiga [...]
- Essä
- 31 januari 2024
Den karibiska ordboken
På 1640-talet började den franske missionären Raymond Breton att kartlägga de karibiska folkens språk i en ordbok. Hur ska vi läsa den [...]
- Essä
- 20 december 2023
Smithson och konstens plats
Robert Smithson var en av efterkrigstidens mest banbrytande konstnärer och en av pionjärerna inom ”jordkonst”, en storskalig konstform [...]
- Essä
- 30 november 2023
Akrobaterna
1800-talet var akrobatikens guldålder. I Europa sysselsatte branschen hundratals turnerande sällskap, men också många driftiga [...]
- Essä
- 3 november 2023
Lidman och ”sam-vettet”
Ordet "sam-vett" har en särskild plats i Sara Lidmans litterära universum. Hon uppfann ordet själv, använde det flitigt – men gav [...]
- Essä
- 4 oktober 2023
San Quentin
Fängelset San Quentin är mytomspunnet och ökänt. Innanför murarna lever över 3000 människor sina liv. Litteraturhistorikern Ulf Olsson [...]
- Essä
- 7 september 2023
Shakespeares clown
Will Kemp var clownen i Shakespeares kompani som plötsligt lämnade teatern. Vem var han och vart tog han vägen? Peter K. Andersson [...]
- Essä
- 1 juni 2023
Libertinerna
Ordet "libertin" syftar oftast på sexuell utsvävning, men historiskt har ordet också betytt att tänka bortom konventioner. Så gott som [...]
- Essä
- 12 april 2023
Moderslinjen
Mammor har fört en märkligt undanskymd tillvaro i litteraturhistorien. Men i samtidslitteraturen dyker de plötsligt upp överallt. [...]
- Essä
- 14 februari 2023
Ödets tärningar
Finns det en mening bakom allt som sker? Eller är vi brickor i slumpens spel? Idéhistorikern Michael Azar följer ödesbegreppets [...]
- Essä
- 18 november 2022
Bomullssvälten
År 1861 drabbades världen av sin första globala råvarukris. En exportblockad av bomull från de amerikanska sydstaterna påverkade [...]
- Essä
- 17 oktober 2022
Midnattsdansen
Stormaktstiden beskrivs ofta som en mörk period i svensk historia. Men är det hela sanningen om 1600-talet? Historikern Annika Sandén [...]
- Essä
- 7 september 2022
Emmy Noethers teorem
Den tyska matematikern Emmy Noether samarbetade med Einstein och har kallats "den moderna algebrans moder". Idag är hon i stort sett [...]
- Essä
- 9 juni 2022
Linné i Lappland
Carl von Linnés intresse för flora och fauna tog honom ut på många äventyrliga resor. I maj 1732 reste han till Sápmi, eller det område [...]
- Essä
- 12 maj 2022
Bilder av Tom
Harriet Beecher Stowes slaverikritiska roman "Onkel Toms stuga" (1852) blev en av 1800-talets stora globala boksuccéer. Åsa Bharathi [...]
- Essä
- 13 april 2022
Konsten att beklaga
Vad säger man till någon som mist en närstående? Idéhistorikern Johan Fredrikzon tecknar kondoleansernas mediehistoria och reflekterar [...]
- Essä
- 8 mars 2022
Undergångspoeterna
Hur går världen under? Tanken har fascinerat poeter i alla tider – och är alltjämt högaktuell. Litteraturvetaren Sofia Roberg läser [...]
- Essä
- 3 februari 2022
Lasse-Majas sexliv
I Lasse-Majas självbiografi från 1833 återberättas många intima scener med både kvinnor och män. Men hur såg samtiden – och Lasse-Maja [...]
- Essä
- 9 december 2020
Poeten i tunnelbanan
I början av 1900-talet började modernistiska poeter plötsligt skriva dikter om tunnelbanan. Emma Eldelin läser en udda men tongivande [...]
- Essä
- 4 november 2020
Folkbildaren som försvann | Johan Östling
På 60-talet kryllade det av humanistiska akademiker i tv-husets korridorer. Hur kom det sig? Historikern Johan Östling går bakom [...]
- Essä
- 9 oktober 2020
Bremer i England | Carina Burman
Fredrika Bremer var inte bara romanförfattare och feministisk föregångare, utan också världsresenär. Carina Burman följer i Bremers [...]
- Essä
- 9 september 2020
Kvinnostaden | Matilda Amundsen Bergström
Det är medeltidens feministiska klassiker. I "Kvinnostaden" från 1405 angriper den franska författaren Christine de Pizan sin samtids [...]
- Essä
- 11 juni 2020
Den goda döden | Maria Josephson
Vård vid livets slutskede är en ung disciplin och har varit en förbisedd fråga genom i stort sett hela medicinens historia. Hur kommer [...]
- Essä
- 28 maj 2020
Barnamörderskan | Sigrid Schottenius Cullhed
I grekisk mytologi är Filomela prinsessan som våldtas och sedan får sina tunga avskuren för att inte kunna vittna om övergreppet. Myten [...]
- Essä
- 15 maj 2020
Descartes och snöflingorna | Cecilia Sjöholm
René Descartes har gått till historien som den rationella filosofins fader. Men i sina studier av vädret använde filosofen alla sina [...]
- Essä
- 22 april 2020
Flygardrömmen | Henrik Höjer
Drömmen om att kunna segla genom luften som en fågel är en uråldrig mänsklig fantasi. Men vägen fram till den moderna flygtrafiken har [...]
- Essä
- 2 april 2020
Pestens musik | Mattias Lundberg
I pestens Europa blev musiken en flykt från en dödsmärkt vardag, men också ett sätt att bearbeta de fasansfulla upplevelserna. [...]
- Essä
- 20 mars 2020
Döden på stranden | Per Högselius
Stranden kan vara ett paradis – men också helvetet på jorden. Genom historien har stranden varit en spelplats för mötet mellan havets [...]
- Essä
- 28 februari 2020
Järnvägsromanen | Åsa Arping
Under sin snart 200-åriga historia har järnvägen gått från förbluffande nymodighet till nedläggningshotat färdmedel – till [...]
- Essä
- 9 februari 2020
Månmätning | Anna Blennow
Före kalendrarnas och klockornas tid var måncykeln människans enda verkliga måttstock på vardagen. Men månen har fortsatt att mäta vår [...]
- Essä
- 20 december 2019
Graffitimuren | Jacob Kimwall
Vid slutet av 1970-talet började västsidan av Berlinmuren förvandlas till ett klotterplank. Det som från början var ett marginellt [...]
- Essä
- 6 december 2019
Södersalongen | Carina Burman
Hemma i vardagsrummet hos en statlig ämbetsman såddes fröet till den svenska visskatten. Carina Burman berättar om en legendarisk [...]
- Essä
- 7 november 2019
Kvinnodomstolen | Iordanoglou & Tralau
I antikens Grekland framställdes kvinnor ofta som irrationella varelser som saknade förmåga att argumentera rationellt. Så brukar det i [...]
- Essä
- 17 oktober 2019
Drogprotokollen | Isabelle Ståhl
Vad händer med psyket under ett drogrus? I slutet av 1920-talet ville två läkare i Berlin undersöka frågan genom att låta [...]
- Essä
- 24 september 2019
Biblioteksrevolutionen | Jonas Nordin
Hur får man koll på alla böcker som existerar i ett land? Mitt under franska revolutionen initierade revolutionsregeringen ett [...]
- Essä
- 11 september 2019
Hemmets konst – en kvinnofälla? | Katarina MacLeod
När Carl Larsson valde att gestalta hemmiljön i sitt måleri ansågs han förnya bildkonsten. Men när vardagslivet skildrades i [...]
- Essä
- 20 juni 2019
Selma Lagerlöf och databasen| Karl Berglund
Vad händer om man släpper lös en nytänkande litteraturvetare på databasen över en stor författares samlade produktion? [...]
- Essä
- 7 juni 2019
Selma Lagerlöf och läsarna | Jenny Bergenmar
Varje dag strömmade breven in. Mer än till någon annan författare i Sverige. Hur kommer det sig att vanliga människor vågade skriva [...]
- Essä
- 23 maj 2019
Hjärnans vikt | Aris Fioretos
Under 1800-talet började franska antropologer plötsligt att intressera sig för den mänskliga hjärnan. Skallen hade länge sysselsatt [...]
- Essä
- 2 maj 2019
Ljudvågor | Ulf Olsson
I april 1970 möttes jazztrumpetaren Miles Davis och rockgruppen Grateful Dead för fyra spelningar på Fillmore West i San Francisco. [...]
- Essä
- 18 april 2019
Rumi och sufismen | Simon Sorgenfrei
Den persiskspråkiga sufipoeten Jalal al-Din Rumi (1207-1273) hör till den muslimska kultursfärens främsta författare. Under 1900-talet [...]
- Essä
- 4 april 2019
Freud och kokainet | Daniel Berg
Kokainet var 1880-talets stora modedrog. Psykoanalytikern Sigmund Freud var en av de allra första att utforska preparatet i medicinska [...]
- Essä
- 20 mars 2019
Bartholomeimassakern | Anna Carlstedt
På sensommaren 1572 i Paris inträffade ett av historiens värsta massmord. Med ett kungligt bröllop som förevändning försökte den [...]
- Essä
- 7 mars 2019
Rom – främlingarnas stad | Carina Burman
Få städer är lika omskrivna som Italiens huvudstad. Mer än de flesta städer definieras Rom av sina främlingar. Carina Burman vandrar [...]
- Essä
- 19 februari 2019
Mary Wollstonecraft och revolutionen | Lena Halldenius
Kort efter att hon hade bevittnat Franska revolutionens fasor på plats i Paris reste den engelska filosofen och feministen Mary [...]
- Essä
- 19 februari 2019