Hur gick det till när Caesar mördades? Vad fick Mary Wollstonecraft att ändra sin uppfattning om revolutioner? Och hur påverkade allt detta historien? Anekdots essäer tar dig med in i historiens viktigaste skeenden och idéflöden, återberättade och analyserade av Sveriges bästa humanioraforskare, direkt vid källorna. Texterna kan upplevas antingen som en dramatiserad ljudessä i vårt poddflöde eller som rikt illustrerad långläsning här på sajten.
- Essä
- 31 oktober 2024
Har samvetet blivit omodernt?
Vi vet alla hur det känns att ha dåligt samvetet. Men hur ofta tänker vi närmare på vad det gör med oss? Samtidigt tyder mycket på att [...]- Essä
- 1 oktober 2024
Vem är rädd för självhjälpslitteraturen?
Självhjälpsböcker hör till vår tids mest lästa, men är också djupt omtvistade. Historikern David Larsson Heidenblad läser en bespottad [...]- Essä
- 26 september 2024
Får man skämta om allt?
Humor kan väcka samförstånd och sympati, men också raka motsatsen. Får man verkligen skämta om allt? Filosofen Stina Bäckström [...]- Essä
- 25 juni 2024
Zubiri och kvantfysikens gåta
Hur förklarar vi hur världen hänger samman? Vetenskapen har sina sätt – konsten och religionen ofta helt andra. Men i kvantfysikens [...]- Essä
- 8 maj 2024
Beauvoir i Amerika
På våren 1947 reste existentialistfilosofen Simone de Beauvoir till Amerika. Resan skulle innebära ett djupt politiskt uppvaknande och [...]- Essä
- 9 april 2024
Inflationens mått
De senaste årens skenande inflation kan utan överdrift beskrivas som en av världsekonomins största kriser. Men vet vi ens vad inflation [...]- Essä
- 7 mars 2024
Romanens historia
Konkurrensen från tv-serier och filmer är mördande. Ändå har romanen fortsatt att vara en av vår tids vanligaste och mest livaktiga [...]- Essä
- 31 januari 2024
Den karibiska ordboken
På 1640-talet började den franske missionären Raymond Breton att kartlägga de karibiska folkens språk i en ordbok. Hur ska vi läsa den [...]- Essä
- 20 december 2023
Smithson och konstens plats
Robert Smithson var en av efterkrigstidens mest banbrytande konstnärer och en av pionjärerna inom ”jordkonst”, en storskalig konstform [...]- Essä
- 30 november 2023
Akrobaterna
1800-talet var akrobatikens guldålder. I Europa sysselsatte branschen hundratals turnerande sällskap, men också många driftiga [...]- Essä
- 3 november 2023
Lidman och ”sam-vettet”
Ordet "sam-vett" har en särskild plats i Sara Lidmans litterära universum. Hon uppfann ordet själv, använde det flitigt – men gav [...]- Essä
- 4 oktober 2023
San Quentin
Fängelset San Quentin är mytomspunnet och ökänt. Innanför murarna lever över 3000 människor sina liv. Litteraturhistorikern Ulf Olsson [...]- Essä
- 7 september 2023
Shakespeares clown
Will Kemp var clownen i Shakespeares kompani som plötsligt lämnade teatern. Vem var han och vart tog han vägen? Peter K. Andersson [...]- Essä
- 1 juni 2023
Libertinerna
Ordet "libertin" syftar oftast på sexuell utsvävning, men historiskt har ordet också betytt att tänka bortom konventioner. Så gott som [...]- Essä
- 12 april 2023
Moderslinjen
Mammor har fört en märkligt undanskymd tillvaro i litteraturhistorien. Men i samtidslitteraturen dyker de plötsligt upp överallt. [...]- Essä
- 14 februari 2023
Ödets tärningar
Finns det en mening bakom allt som sker? Eller är vi brickor i slumpens spel? Idéhistorikern Michael Azar följer ödesbegreppets [...]- Essä
- 18 november 2022
Bomullssvälten
År 1861 drabbades världen av sin första globala råvarukris. En exportblockad av bomull från de amerikanska sydstaterna påverkade [...]- Essä
- 17 oktober 2022
Midnattsdansen
Stormaktstiden beskrivs ofta som en mörk period i svensk historia. Men är det hela sanningen om 1600-talet? Historikern Annika Sandén [...]- Essä
- 7 september 2022
Emmy Noethers teorem
Den tyska matematikern Emmy Noether samarbetade med Einstein och har kallats "den moderna algebrans moder". Idag är hon i stort sett [...]- Essä
- 9 juni 2022
Linné i Lappland
Carl von Linnés intresse för flora och fauna tog honom ut på många äventyrliga resor. I maj 1732 reste han till Sápmi, eller det område [...]- Essä
- 12 maj 2022
Bilder av Tom
Harriet Beecher Stowes slaverikritiska roman "Onkel Toms stuga" (1852) blev en av 1800-talets stora globala boksuccéer. Åsa Bharathi [...]- Essä
- 13 april 2022
Konsten att beklaga
Vad säger man till någon som mist en närstående? Idéhistorikern Johan Fredrikzon tecknar kondoleansernas mediehistoria och reflekterar [...]- Essä
- 8 mars 2022
Undergångspoeterna
Hur går världen under? Tanken har fascinerat poeter i alla tider – och är alltjämt högaktuell. Litteraturvetaren Sofia Roberg läser [...]- Essä
- 3 februari 2022
Lasse-Majas sexliv
I Lasse-Majas självbiografi från 1833 återberättas många intima scener med både kvinnor och män. Men hur såg samtiden – och Lasse-Maja [...]- Essä
- 9 december 2020
Poeten i tunnelbanan
I början av 1900-talet började modernistiska poeter plötsligt skriva dikter om tunnelbanan. Emma Eldelin läser en udda men tongivande [...]- Essä
- 4 november 2020
Folkbildaren som försvann | Johan Östling
På 60-talet kryllade det av humanistiska akademiker i tv-husets korridorer. Hur kom det sig? Historikern Johan Östling går bakom [...]- Essä
- 9 oktober 2020
Bremer i England | Carina Burman
Fredrika Bremer var inte bara romanförfattare och feministisk föregångare, utan också världsresenär. Carina Burman följer i Bremers [...]- Essä
- 9 september 2020
Kvinnostaden | Matilda Amundsen Bergström
Det är medeltidens feministiska klassiker. I "Kvinnostaden" från 1405 angriper den franska författaren Christine de Pizan sin samtids [...]- Essä
- 11 juni 2020
Den goda döden | Maria Josephson
Vård vid livets slutskede är en ung disciplin och har varit en förbisedd fråga genom i stort sett hela medicinens historia. Hur kommer [...]- Essä
- 28 maj 2020
Barnamörderskan | Sigrid Schottenius Cullhed
I grekisk mytologi är Filomela prinsessan som våldtas och sedan får sina tunga avskuren för att inte kunna vittna om övergreppet. Myten [...]- Essä
- 15 maj 2020
Descartes och snöflingorna | Cecilia Sjöholm
René Descartes har gått till historien som den rationella filosofins fader. Men i sina studier av vädret använde filosofen alla sina [...]- Essä
- 22 april 2020
Flygardrömmen | Henrik Höjer
Drömmen om att kunna segla genom luften som en fågel är en uråldrig mänsklig fantasi. Men vägen fram till den moderna flygtrafiken har [...]- Essä
- 2 april 2020
Pestens musik | Mattias Lundberg
I pestens Europa blev musiken en flykt från en dödsmärkt vardag, men också ett sätt att bearbeta de fasansfulla upplevelserna. [...]- Essä
- 20 mars 2020
Döden på stranden | Per Högselius
Stranden kan vara ett paradis – men också helvetet på jorden. Genom historien har stranden varit en spelplats för mötet mellan havets [...]- Essä
- 28 februari 2020
Järnvägsromanen | Åsa Arping
Under sin snart 200-åriga historia har järnvägen gått från förbluffande nymodighet till nedläggningshotat färdmedel – till [...]- Essä
- 9 februari 2020
Månmätning | Anna Blennow
Före kalendrarnas och klockornas tid var måncykeln människans enda verkliga måttstock på vardagen. Men månen har fortsatt att mäta vår [...]- Essä
- 20 december 2019
Graffitimuren | Jacob Kimwall
Vid slutet av 1970-talet började västsidan av Berlinmuren förvandlas till ett klotterplank. Det som från början var ett marginellt [...]- Essä
- 6 december 2019
Södersalongen | Carina Burman
Hemma i vardagsrummet hos en statlig ämbetsman såddes fröet till den svenska visskatten. Carina Burman berättar om en legendarisk [...]- Essä
- 7 november 2019
Kvinnodomstolen | Iordanoglou & Tralau
I antikens Grekland framställdes kvinnor ofta som irrationella varelser som saknade förmåga att argumentera rationellt. Så brukar det i [...]- Essä
- 17 oktober 2019
Drogprotokollen | Isabelle Ståhl
Vad händer med psyket under ett drogrus? I slutet av 1920-talet ville två läkare i Berlin undersöka frågan genom att låta [...]- Essä
- 24 september 2019
Biblioteksrevolutionen | Jonas Nordin
Hur får man koll på alla böcker som existerar i ett land? Mitt under franska revolutionen initierade revolutionsregeringen ett [...]- Essä
- 11 september 2019
Hemmets konst – en kvinnofälla? | Katarina MacLeod
När Carl Larsson valde att gestalta hemmiljön i sitt måleri ansågs han förnya bildkonsten. Men när vardagslivet skildrades i [...]- Essä
- 20 juni 2019
Selma Lagerlöf och databasen| Karl Berglund
Vad händer om man släpper lös en nytänkande litteraturvetare på databasen över en stor författares samlade produktion? [...]- Essä
- 7 juni 2019
Selma Lagerlöf och läsarna | Jenny Bergenmar
Varje dag strömmade breven in. Mer än till någon annan författare i Sverige. Hur kommer det sig att vanliga människor vågade skriva [...]- Essä
- 23 maj 2019
Hjärnans vikt | Aris Fioretos
Under 1800-talet började franska antropologer plötsligt att intressera sig för den mänskliga hjärnan. Skallen hade länge sysselsatt [...]- Essä
- 2 maj 2019
Ljudvågor | Ulf Olsson
I april 1970 möttes jazztrumpetaren Miles Davis och rockgruppen Grateful Dead för fyra spelningar på Fillmore West i San Francisco. [...]- Essä
- 18 april 2019
Rumi och sufismen | Simon Sorgenfrei
Den persiskspråkiga sufipoeten Jalal al-Din Rumi (1207-1273) hör till den muslimska kultursfärens främsta författare. Under 1900-talet [...]- Essä
- 4 april 2019
Freud och kokainet | Daniel Berg
Kokainet var 1880-talets stora modedrog. Psykoanalytikern Sigmund Freud var en av de allra första att utforska preparatet i medicinska [...]- Essä
- 20 mars 2019
Bartholomeimassakern | Anna Carlstedt
På sensommaren 1572 i Paris inträffade ett av historiens värsta massmord. Med ett kungligt bröllop som förevändning försökte den [...]- Essä
- 7 mars 2019
Rom – främlingarnas stad | Carina Burman
Få städer är lika omskrivna som Italiens huvudstad. Mer än de flesta städer definieras Rom av sina främlingar. Carina Burman vandrar [...]- Essä
- 19 februari 2019
Mary Wollstonecraft och revolutionen | Lena Halldenius
Kort efter att hon hade bevittnat Franska revolutionens fasor på plats i Paris reste den engelska filosofen och feministen Mary [...]- Essä
- 19 februari 2019