Den 11 september 1973 störtades Chiles demokratiskt valde president Salvador Allende av sin egen militär. Bildningspodden rekapitulerar en av 1900-talets mest dramatiska statskupper.
Kring sekelskiftet 1600 skrev William Shakespeare pjäser och lyrik som hör till världslitteraturens mest odödliga klassiker. Elisabeth Lutteman och Alexander Paulsson Lash gästar Bildningspodden och introducerar en litterär gigant.
Will Kemp var clownen i Shakespeares kompani som plötsligt lämnade teatern. Vem var han och vart tog han vägen? Peter K. Andersson följer clownen i spåren och finner ett skifte i komikens och teaterns historia.
Vad public service-medierna egentligen ska syssla med har debatterats i generationer. Så hur sammanfattar vi kärnuppdraget idag? Och hur hotad är de statliga mediernas framtid? Bildningspodden reder ut begreppen om public service.
Johan Tobias Sergel (1740-1814) är en av den svenska 1700-talskonstens storheter. Konstvetarna Linda Hinners och Christopher Landstedt gästar Verket och diskuterar hans skulpturkonst.
Att Sverige är ”världens mest jämställda land” är en föreställning som ligger djupt rotad i den svenska identiteten. Men hur sann är den? Genusvetarna Fanny Ambjörnsson och Lucas Gottzén gästar Studio Anekdot.
Den aristokratiska ryska familjen står vid ruinens brant. Kraftigt belånade tvingas de sälja sitt älskade familjegods Körsbärsträdgården till en nyrik bonde. Dramaturgen Emma Meyer Dunér och litteraturvetaren Lars Kleberg gästar Verket.
Ordet "libertin" syftar oftast på sexuell utsvävning, men historiskt har ordet också betytt att tänka bortom konventioner. Så gott som alltid är de män. Carin Franzén läser renässanskvinnorna som tänkte och levde på tvärs mot sin tid.
Simone de Beauvoir (1908-1986) är författaren och existentialisten som blev 1900-talets stora feministiska ikon. Filosofen Ulrika Björk gästar Bildningspodden och introducerar en av 1900-talets intellektuella giganter.
Vad är en anekdot? Idag brukar ordet syfta på en lustig historia om en förfluten händelse. Men det grekiska ordet ”anékdoton” betyder egentligen ”outgiven”. I äldre språkbruk var ”anekdoter” sådana källor som inte nått offentlighetens ljus; kunskap som vi inte tidigare känt till. I bildningsmagsinet Anekdot fördjupar humanioraforskare din kunskap om historien och samtiden på ett lika underhållande som sakkunnigt sätt. I poddar, filmer och essäer får du både den livsnödvändiga baskunskapen och den fördjupande överkursen. Kort sagt: kunskap från forskningsfronten i en folkbildande förpackning. Anekdot är ett samarbete mellan Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet och Kungl. Vitterhetsakademien.
Läs mer om AnekdotHur var Karl Marx som student? Hur väcktes hans kritiska blick på kapitalismen? Och hur aktuella är hans tankar idag? Bildningspodden introducerar dig till en av den moderna världens mest inflytelserika tänkare.
Mot slutet av 1800-talet fick mystiska, esoteriska läror stort inflytande på kulturlivet. Vad var det som gjorde tidens konstnärer och författare så fascinerade av det övernaturliga? Bildningspodden dyker ner i det ockulta sekelskiftet 1900.
Ordet ideologi nämns ofta i nyhetsbevakningen. Men vad betyder det egentligen? Var kommer det ifrån? Och varför hävdade man på 1950-talet att ideologierna var döda? Idéhistorikern Daniel Strand förklarar.
Om du slår dig på tummen med en hammare är sannolikheten stor att du utbrister i ett ljudligt "aj!" Men varför säger vi just "aj"? Och vad skrek de gamla grekerna när de hade ont? Språkforskaren Lars Nordgren förklarar.
Det är en av världshistoriens mest mytomspunna händelser. Antikhistorikern Ida Östenberg återberättar de dramatiska händelserna i senaten den 15 mars år 44 f. Kr – och följer svallvågorna genom kulturhistorien.
Kort efter att hon hade bevittnat Franska revolutionens fasor på plats i Paris reste den engelska filosofen och feministen Mary Wollstonecraft till ett sömnigt Skandinavien. Lena Halldenius följer filosofen på hennes sista resa.
