Självmord är något vi idag förknippar med svår psykisk ohälsa. Men i antikens Rom utfördes de ofta på filosofisk och politisk grund. Antikhistorikern Lovisa Brännstedt går till källorna och ser ett motstånd med livet som insats.
En av de saker som människor fruktar mest med döden är att bli beroende av andra i livets slutskede. Hur hamnade vi här? Filosofen Fredrik Svenaeus reflekterar kring döendet i vår tid och oberoendet som ett allt starkare ideal.
I december 2010 tände en tunisisk frukthandlare eld på sig själv i protest mot myndigheternas trakasserier. Det blev startskottet på vad som kommit att kallas den arabiska våren. Bildningspodden återbesöker händelserna.
Danske kungen Valdemar Atterdags "brandskattning" av Visby skildras i Carl Gustaf Hellqvist monumentala historiemålning från 1882. Men vad är egentligen sant om händelserna? Och vad säger tavlan om historiemåleri som genre?
Länge betraktades de antika stoikernas lära som världsfrånvänd och apatisk. Idag har stoicismen blivit modefilosofi. Men hur väl stämmer samtidshajpen med vad stoikerna faktiskt själva skrev och tänkte? Bildningspodden reder ut.
Plötsligt ser vi dem överallt. Nyhetsflöden, sociala medier och reklam fylls av bilder som skapats av generativ AI. Konstvetaren Anna-Maria Hällgren reflekterar kring en ny sorts bild.
Jane Austens "Persuasion" från 1817 brukar kallas "Övertalning" idag, men hette "Familjen Elliot" i Pauline Westdahls första översättning 1836. Även karaktärer och intrig justerades, i en tid då översättare tog sig stora friheter.
Vad är egentligen sekt? För religionshistoriker och sociologer är termen betydligt mer neutral än den vardagliga användningen. Religionsforskarna Sanja Nilsson och Peter Åkerbäck gästar Bildningspodden.
Mumintrollen gjorde Tove Jansson (1914-2001) världsberömd – men kastade också en svårskingrad skugga över hennes övriga konstnärskap. Bildningspodden introducerar en finlandssvensk gigant i hennes fulla bredd.
Vad är en anekdot? Idag brukar ordet syfta på en lustig historia om en förfluten händelse. Men det grekiska ordet ”anékdoton” betyder egentligen ”outgiven”. I äldre språkbruk var ”anekdoter” sådana källor som inte nått offentlighetens ljus; kunskap som vi inte tidigare känt till. I bildningsmagsinet Anekdot fördjupar humanioraforskare din kunskap om historien och samtiden på ett lika underhållande som sakkunnigt sätt. I poddar, filmer och essäer får du både den livsnödvändiga baskunskapen och den fördjupande överkursen. Kort sagt: kunskap från forskningsfronten i en folkbildande förpackning. Anekdot är ett samarbete mellan Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet och Kungl. Vitterhetsakademien.
Läs mer om AnekdotHur var Karl Marx som student? Hur väcktes hans kritiska blick på kapitalismen? Och hur aktuella är hans tankar idag? Bildningspodden introducerar dig till en av den moderna världens mest inflytelserika tänkare.
Mot slutet av 1800-talet fick mystiska, esoteriska läror stort inflytande på kulturlivet. Vad var det som gjorde tidens konstnärer och författare så fascinerade av det övernaturliga? Bildningspodden dyker ner i det ockulta sekelskiftet 1900.
Ordet ideologi nämns ofta i nyhetsbevakningen. Men vad betyder det egentligen? Var kommer det ifrån? Och varför hävdade man på 1950-talet att ideologierna var döda? Idéhistorikern Daniel Strand förklarar.
Säg ”stilleben” och vissa minns med fasa uppgiften att måla frukter i en skål på bildlektionen. Men vad är egentligen ett stilleben? Var kommer ordet ifrån? Varför innehåller stilleben så ofta dödskallar? Och vem är konsthistoriens [...]
Det är en av världshistoriens mest mytomspunna händelser. Antikhistorikern Ida Östenberg återberättar de dramatiska händelserna i senaten den 15 mars år 44 f. Kr – och följer svallvågorna genom kulturhistorien.
Kort efter att hon hade bevittnat Franska revolutionens fasor på plats i Paris reste den engelska filosofen och feministen Mary Wollstonecraft till ett sömnigt Skandinavien. Lena Halldenius följer filosofen på hennes sista resa.
