Sigrid Blombergs skulptur "Bebådelsen" (1899) var en av sin tids de mest älskade skulpturer, men föll i glömska under 1900-talet. Konsthistorikerna Jessica Sjöholm Skrubbe och Per Hedström gästar Verket och berättar mer.
Frågan om strängare straff har tagit allt mer plats i det politiska samtalet. Men vad säger forskningen? Och vad är det egentligen vi vill uppnå med ett straff? Studio Anekdot ger perspektiv på en högaktuell debatt.
Historien är full av inbrottstjuvar, mördare och andra brottslingar. Har de något gemensamt? Bildningspodden diskuterar bilden av brottslingen, förr och nu, med kriminologen Felipe Estrada och historikern Annika Sandén.
Hjalmar Söderbergs roman "Doktor Glas" från 1905 fortsätter att fånga läsare med sin berättelse om kärlek, moral och kallblodigt mord. Romanen och dess gåtfulle huvudperson diskuteras i klassikerpodden Verket.
Hon kallas ibland för USA:s nationalförfattare. Bildningspodden ger en introduktion till Toni Morrisons rika författargärning tillsammans med litteraturvetarna Judith Kiros och Alice Sundman.
Gustaf Cederströms "Karl XII:s likfärd" från 1884 hör till den svenska konsthistoriens stora klassiker. Anna Jansson samtalar med historikern Anna Maria Forssberg och konsthistoriker Martin Olin.
Karin Boyes dikt "I rörelse" från 1927 är en av den svenska poesins mest igenkända och älskade dikter. Vad är det som gör dikten så stark? Litteraturhistoriken Johan Svedjedal förklarar, i samtal med Paulina Helgeson, i premiären av Verket.
Idag är det premiär för Anekdots nya podcast Verket – en podd om klassiker. Här diskuteras, upplevs och analyseras några av kulturhistoriens mästerverk. Podden är ett samarbete med Nationalmuseum och Litteraturbanken.
Var attackerna den 11 september 2001 början på en ny epok – eller snarare kulmen på en historisk händelsekedja? Hör Frida Beckman med gäster diskutera terrorattackerna, 20 år efteråt, i premiären av aktualitetsmagasinet Studio Anekdot.
ANEKDOT är det digitala bildningsmagasinet där Sveriges bästa humanioraforskare berättar, förklarar och fördjupar. I våra ljudessäer återberättas och analyseras historiska skeenden, idéflöden och kulturyttringar som påverkat världshistorien. I våra videofilmer får du korta men gedigna svar på de stora frågorna. Och i Bildningspodden fortsätter du att höra intresseväckande samtal om historiska personer, epoker, konstverk och idéströmningar. Bildningsmagasinet Anekdot är ett samarbete mellan Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet och Kungliga Vitterhetsakademien med syfte att sprida humanistisk, akademisk kunskap till en bred allmänhet. Välkommen!
Läs mer om AnekdotHur var Karl Marx som student? Hur väcktes hans kritiska blick på kapitalismen? Och hur aktuella är hans tankar idag? Bildningspodden introducerar dig till en av den moderna världens mest inflytelserika tänkare.
Mot slutet av 1800-talet fick mystiska, esoteriska läror stort inflytande på kulturlivet. Vad var det som gjorde tidens konstnärer och författare så fascinerade av det övernaturliga? Bildningspodden dyker ner i det ockulta sekelskiftet 1900.
Ordet ideologi nämns ofta i nyhetsbevakningen. Men vad betyder det egentligen? Var kommer det ifrån? Och varför hävdade man på 1950-talet att ideologierna var döda? Idéhistorikern Daniel Strand förklarar.
Om du slår dig på tummen med en hammare är sannolikheten stor att du utbrister i ett ljudligt "aj!" Men varför säger vi just "aj"? Och vad skrek de gamla grekerna när de hade ont? Språkforskaren Lars Nordgren förklarar.
Det är en av världshistoriens mest mytomspunna händelser. Antikhistorikern Ida Östenberg återberättar de dramatiska händelserna i senaten den 15 mars år 44 f. Kr – och följer svallvågorna genom kulturhistorien.
Kort efter att hon hade bevittnat Franska revolutionens fasor på plats i Paris reste den engelska filosofen och feministen Mary Wollstonecraft till ett sömnigt Skandinavien. Lena Halldenius följer filosofen på hennes sista resa.
