Idag är vi "du" med alla människor utom kungligheter. Men under första halvan av 1900-talet var det norm att tilltala varandra med titlar som "farbror" och "tant", "doktor" och "disponent". Hur gick egentligen den så kallade [...]
Fredrika Bremer var inte bara romanförfattare och feministisk föregångare, utan också världsresenär. Carina Burman följer i Bremers fotspår bland Englands fabriker, fattigskolor och herrklubbar – och ser en politisk röst ta form.
Gayatri Chakravorty Spivak är litteraturhistorikern som blev en av den postkoloniala teorins nyckeltänkare. Hennes tankar om priviligierade, västerländska rösters komplicerade roll i representationen av de som saknar en röst, har varit [...]
Hjärnforskningen har gjort dramatiska framsteg under de senaste decennierna. Vad kan hjärnforskningen säga om människan? Hur går olika forskare tillväga? Bildningspodden träffar två hjärnforskare och bekantar sig med forskningsfältet.
Det är medeltidens feministiska klassiker. I "Kvinnostaden" från 1405 angriper den franska författaren Christine de Pizan sin samtids alla nidbilder om kvinnor. Litteraturhistorikern Matilda Amundsen Bergström berättar dess historia.
Skyltfönstret är sinnebilden för den moderna storstaden. Men hur uppstod egentligen skyltfönstret som urbant fenomen? Och har skyltfönstrets magi helt gått förlorad idag? Bildningspodden blickar in i skyltfönstrets historia.
Oscar Lundkvist är amatörkonstnären och städaren som blev chefsdekoratör på Nordiska Kompaniet i Stockholm. Ekonomihistorikern Klara Arnberg berättar om en unik livshistoria under skyltfönstrets guldålder.
Frihetstiden brukar dateras från Karl XII:s död 1718 till Gustav III:s statskupp 1772. Men vad är egentligen sant om denna mytomspunna tid i svensk historia? Bildningspodden ger både grundkursen och forskarfördjupningen om frihetstiden.
Vård vid livets slutskede är en ung disciplin och har varit en förbisedd fråga genom i stort sett hela medicinens historia. Hur kommer det sig? Medicinhistorikern Maria Josephson spårar den goda dödens historia.
ANEKDOT är det digitala bildningsmagasinet där Sveriges bästa humanioraforskare berättar, förklarar och fördjupar. I våra ljudessäer återberättas och analyseras historiska skeenden, idéflöden och kulturyttringar som påverkat världshistorien. I våra videofilmer får du korta men gedigna svar på de stora frågorna. Och i Bildningspodden fortsätter du att höra intresseväckande samtal om historiska personer, epoker, konstverk och idéströmningar. Bildningsmagasinet Anekdot är ett samarbete mellan Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet och Kungliga Vitterhetsakademien med syfte att sprida humanistisk, akademisk kunskap till en bred allmänhet. Välkommen!
Läs mer om AnekdotHur var Karl Marx som student? Hur väcktes hans kritiska blick på kapitalismen? Och hur aktuella är hans tankar idag? Bildningspodden introducerar dig till en av den moderna världens mest inflytelserika tänkare.
Mot slutet av 1800-talet fick mystiska, esoteriska läror stort inflytande på kulturlivet. Vad var det som gjorde tidens konstnärer och författare så fascinerade av det övernaturliga? Bildningspodden dyker ner i det ockulta sekelskiftet 1900.
Om du slår dig på tummen med en hammare är sannolikheten stor att du utbrister i ett ljudligt "aj!" Men varför säger vi just "aj"? Och vad skrek de gamla grekerna när de hade ont? Språkforskaren Lars Nordgren förklarar.
Ordet ideologi nämns ofta i nyhetsbevakningen. Men vad betyder det egentligen? Var kommer det ifrån? Och varför hävdade man på 1950-talet att ideologierna var döda? Idéhistorikern Daniel Strand förklarar.
Det är en av världshistoriens mest mytomspunna händelser. Antikhistorikern Ida Östenberg återberättar de dramatiska händelserna i senaten den 15 mars år 44 f. Kr – och följer svallvågorna genom kulturhistorien.
Kort efter att hon hade bevittnat Franska revolutionens fasor på plats i Paris reste den engelska filosofen och feministen Mary Wollstonecraft till ett sömnigt Skandinavien. Lena Halldenius följer filosofen på hennes sista resa.
