Hur sann är reportagebokens sanning? Är Tone Schunnesson i själva verket en arbetarförfattare? Och vad utmärker egentligen en riktigt bra – och dålig! – sommarskildring? Bokrevyn tar sommarlov med en utblick mot nya romaner, somrig [...]
I början av 1920-talet blev stadsdelen Harlem i New York epicentrum för en kulturell guldålder. Vilka var rörelsens viktigaste förgrundsfigurer? Och vad kan de lära oss idag? Litteraturvetarna Lena Ahlin och Judith Kiros gästar [...]
Hur blev Sverige en global stormakt inom telekom? Upplever finsk feministisk fantasy en ny guldålder? Och är hajpen kring norske Carl Frode Tiller överdriven?
Världen svämmar över av skräp. Just nu väger all plast på jorden dubbelt så mycket som planetens alla djur. Bildningspodden sorterar vad vi vet om skräp med miljövetaren Bethanie Carney Almroth och litteraturvetaren Lydia Wistisen.
Varför diktar Ann Jäderlund om våren? Vilken roll spelar pappersbokens utseende för hur läsningen känns? Och hur är det att vara syskon till ett barn med särskilda behov?
Är våra hjärnor verkligen skapade för savannen? Varför skildras landsbygden så ofta genom de utstötta? Och hur funkar filosofen Hannah Arendt som poet?
Den tyske filosofen och sociologen Jürgen Habermas (1929-2026) var en av de sista stora 1900-talstänkarna. Bildningspodden introducerar en av det senaste halvseklets mest citerade teoretiker.
Hur gör man litteratur av döden? Varför finns det så många normbrytande kvinnor i dagens historiska romaner? Och hur mycket autofiktion tål litteratur-Sverige?
Är gröt på väg att bli en statussymbol? Var Judas verkligen en förrädare? Och hur mycket får man egentligen hitta på om en historisk person i en biografi?
Vad är en anekdot? Idag brukar ordet syfta på en lustig historia om en förfluten händelse. Men det grekiska ordet ”anékdoton” betyder egentligen ”outgiven”. I äldre språkbruk var ”anekdoter” sådana källor som inte nått offentlighetens ljus; kunskap som vi inte tidigare känt till. I bildningsmagsinet Anekdot fördjupar humanioraforskare din kunskap om historien och samtiden på ett lika underhållande som sakkunnigt sätt. I poddar, filmer och essäer får du både den livsnödvändiga baskunskapen och den fördjupande överkursen. Kort sagt: kunskap från forskningsfronten i en folkbildande förpackning. Anekdot är ett samarbete mellan Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet och Kungl. Vitterhetsakademien.
Läs mer om AnekdotHur var Karl Marx som student? Hur väcktes hans kritiska blick på kapitalismen? Och hur aktuella är hans tankar idag? Bildningspodden introducerar dig till en av den moderna världens mest inflytelserika tänkare.
Mot slutet av 1800-talet fick mystiska, esoteriska läror stort inflytande på kulturlivet. Vad var det som gjorde tidens konstnärer och författare så fascinerade av det övernaturliga? Bildningspodden dyker ner i det ockulta sekelskiftet 1900.
Ordet ideologi nämns ofta i nyhetsbevakningen. Men vad betyder det egentligen? Var kommer det ifrån? Och varför hävdade man på 1950-talet att ideologierna var döda? Idéhistorikern Daniel Strand förklarar.
Säg ”stilleben” och vissa minns med fasa uppgiften att måla frukter i en skål på bildlektionen. Men vad är egentligen ett stilleben? Var kommer ordet ifrån? Varför innehåller stilleben så ofta dödskallar? Och vem är konsthistoriens [...]
Det är en av världshistoriens mest mytomspunna händelser. Antikhistorikern Ida Östenberg återberättar de dramatiska händelserna i senaten den 15 mars år 44 f. Kr – och följer svallvågorna genom kulturhistorien.
Kort efter att hon hade bevittnat Franska revolutionens fasor på plats i Paris reste den engelska filosofen och feministen Mary Wollstonecraft till ett sömnigt Skandinavien. Lena Halldenius följer filosofen på hennes sista resa.
