Kontrapunkt är ett av de mest centrala begreppen i den västerländska musikhistorien. Ändå associerar nog de flesta snarare till ett frågesportprogram i tv – om man alls hört ordet. Så vad är egentligen kontrapunkt? I den bredaste [...]
På 70-talet växte en ny mansroll fram, framdriven av kvinnorörelsen och en allt starkare alternativkultur. Men än idag kan uppenbarligen "mjukismän" provocera. Bildningspodden diskuterar den mjuka mannens historia och framtid.
Henrik Ibsens pjäs ”Ett dockhem” slog ned som en bomb i det skandinaviska kulturlivet 1879. Teaterhistorikerna Karin Helander och Dag Kronlund gästar Verket och diskuterar världsdramatikens mest spelade pjäs.
Bland barnboksklassiker är få lika välkända som Lewis Carrolls "Alice i Underlandet". Vad är det som gjort historien om Alice så populär? Klassikerpodden Verket diskuterar.
År 1861 drabbades världen av sin första globala råvarukris. En exportblockad av bomull från de amerikanska sydstaterna påverkade Europas textilindustri i massiv skala. Malin Nilsson följer blockadens svallvågor ända till Sverige.
Adriaen de Vries stora bronsskulptur från 1590 är ett mästarprov av teknisk skicklighet från den florentinska manierismen. Klassikerpodden Verket beger sig till Nationalmuseum och tittar närmre på de Vries skulptur.
Hur vet vi vilken inflationsnivå som är lagom? Fanns inflation på 1500-talet? Vilka är historiens värsta inflationskriser och vad kan vi lära av dem? Bildningspodden diskuterar ett lika komplext som högaktuellt fenomen.
Den tyske filosofen Martin Heidegger (1889-1976) är en komplicerad historia. Dels för svårighetsgraden i hans filosofiska verk – dels för hans ökända samröre med nazismen. Med storverket Vara och tid (1927) förändrade Heidegger [...]
Stormaktstiden beskrivs ofta som en mörk period i svensk historia. Men är det hela sanningen om 1600-talet? Historikern Annika Sandén går till arkiven och hittar misstänkt många ljusglimtar i ett sekel med oförtjänt mörkt rykte.
Vad är en anekdot? Idag brukar ordet syfta på en lustig historia om en förfluten händelse. Men det grekiska ordet ”anékdoton” betyder egentligen ”outgiven”. I äldre språkbruk var ”anekdoter” sådana källor som inte nått offentlighetens ljus; kunskap som vi inte tidigare känt till. I bildningsmagsinet Anekdot fördjupar humanioraforskare din kunskap om historien och samtiden på ett lika underhållande som sakkunnigt sätt. I poddar, filmer och essäer får du både den livsnödvändiga baskunskapen och den fördjupande överkursen. Kort sagt: kunskap från forskningsfronten i en folkbildande förpackning. Anekdot är ett samarbete mellan Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet och Kungl. Vitterhetsakademien.
Läs mer om AnekdotHur var Karl Marx som student? Hur väcktes hans kritiska blick på kapitalismen? Och hur aktuella är hans tankar idag? Bildningspodden introducerar dig till en av den moderna världens mest inflytelserika tänkare.
Mot slutet av 1800-talet fick mystiska, esoteriska läror stort inflytande på kulturlivet. Vad var det som gjorde tidens konstnärer och författare så fascinerade av det övernaturliga? Bildningspodden dyker ner i det ockulta sekelskiftet 1900.
Ordet ideologi nämns ofta i nyhetsbevakningen. Men vad betyder det egentligen? Var kommer det ifrån? Och varför hävdade man på 1950-talet att ideologierna var döda? Idéhistorikern Daniel Strand förklarar.
Om du slår dig på tummen med en hammare är sannolikheten stor att du utbrister i ett ljudligt "aj!" Men varför säger vi just "aj"? Och vad skrek de gamla grekerna när de hade ont? Språkforskaren Lars Nordgren förklarar.
Det är en av världshistoriens mest mytomspunna händelser. Antikhistorikern Ida Östenberg återberättar de dramatiska händelserna i senaten den 15 mars år 44 f. Kr – och följer svallvågorna genom kulturhistorien.
Kort efter att hon hade bevittnat Franska revolutionens fasor på plats i Paris reste den engelska filosofen och feministen Mary Wollstonecraft till ett sömnigt Skandinavien. Lena Halldenius följer filosofen på hennes sista resa.
