Ovidius "Metamorfoser" är en av världslitteraturen största klassiker. Verket leder dig genom verkets förvandlingssagor och förklarar varför Ovidius är både feministen och modernisten bland sina samtida.
Bildningspodden tecknar miljömedvetenhetens moderna historia, från efterkrigstidens pionjärer till 70-talets stora folkrörelser och vår tids Greta-effekt – tillsammans med historikern David Larsson Heidenblad.
Allt oftare hörs nu röster som säger att det redan är för sent att rädda klimatet – om vi ska göra det på demokratisk väg. Men stämmer det verkligen? Eller finns det sätt att påskynda demokratin? Studio Anekdot diskuterar.
Rembrandt självporträtt som egen genre i 1600-talets bildkonst. Vad är det som gör dem så fascinerande? Konstnären Henrik Jonsson och konsthistorikern Martin Olin gästar klassikerpodden Verket.
Paris har varit en kulturmetropol i 800 år. Varför har staden haft en sådan dragningskraft? Och hur blev det så? Bildningspodden flanerar genom en unik stadshistoria.
Det sägs ibland att dagens medier blivit megafoner för rykten. Men ryktesspridning har varit en del av journalistiken sedan 1700-talet. Studio Anekdot diskuterar förtal och ryktets mediehistoria.
Anna Maria Lenngrens (1754–1817) dikt "Några ord till min k. dotter, i fall jag hade någon" (1798) är en av den svenska poesins mest ikoniska dikter. Men är författaren ironisk eller inte? Klassikerpodden Verket reder ut.
Frågan om vad ett "jag" är har sysselsatt filosofin i flera hundra år. Bildningspodden tecknar jagets litteratur- och idéhistoria tillsammans med litteraturhistorikern Carin Franzén.
Sigrid Blombergs skulptur "Bebådelsen" (1899) var en av sin tids de mest älskade skulpturer, men föll i glömska under 1900-talet. Konsthistorikerna Jessica Sjöholm Skrubbe och Per Hedström gästar Verket och berättar mer.
ANEKDOT är det digitala bildningsmagasinet där Sveriges bästa humanioraforskare berättar, förklarar och fördjupar. I våra ljudessäer återberättas och analyseras historiska skeenden, idéflöden och kulturyttringar som påverkat världshistorien. I våra videofilmer får du korta men gedigna svar på de stora frågorna. Och i Bildningspodden fortsätter du att höra intresseväckande samtal om historiska personer, epoker, konstverk och idéströmningar. Bildningsmagasinet Anekdot är ett samarbete mellan Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet och Kungliga Vitterhetsakademien med syfte att sprida humanistisk, akademisk kunskap till en bred allmänhet. Välkommen!
Läs mer om AnekdotHur var Karl Marx som student? Hur väcktes hans kritiska blick på kapitalismen? Och hur aktuella är hans tankar idag? Bildningspodden introducerar dig till en av den moderna världens mest inflytelserika tänkare.
Mot slutet av 1800-talet fick mystiska, esoteriska läror stort inflytande på kulturlivet. Vad var det som gjorde tidens konstnärer och författare så fascinerade av det övernaturliga? Bildningspodden dyker ner i det ockulta sekelskiftet 1900.
Ordet ideologi nämns ofta i nyhetsbevakningen. Men vad betyder det egentligen? Var kommer det ifrån? Och varför hävdade man på 1950-talet att ideologierna var döda? Idéhistorikern Daniel Strand förklarar.
Om du slår dig på tummen med en hammare är sannolikheten stor att du utbrister i ett ljudligt "aj!" Men varför säger vi just "aj"? Och vad skrek de gamla grekerna när de hade ont? Språkforskaren Lars Nordgren förklarar.
Det är en av världshistoriens mest mytomspunna händelser. Antikhistorikern Ida Östenberg återberättar de dramatiska händelserna i senaten den 15 mars år 44 f. Kr – och följer svallvågorna genom kulturhistorien.
Kort efter att hon hade bevittnat Franska revolutionens fasor på plats i Paris reste den engelska filosofen och feministen Mary Wollstonecraft till ett sömnigt Skandinavien. Lena Halldenius följer filosofen på hennes sista resa.
