Idag förknippar vi kanske martyrer främst med terrorism. Men martyrskapet har en lång och komplex historia. Vem bestämmer egentligen vem som blir martyr? Idéhistorikern Michael Azar gästar Bildningspodden.
David Becks klassiska porträtt från 1650 utfördes samma år som Kristina kröntes till drottning. Klassikerpodden Verket fördjupar sig i en symboltät målning av en fascinerande regent.
Den tyska matematikern Emmy Noether samarbetade med Einstein och har kallats "den moderna algebrans moder". Idag är hon i stort sett bortglömd. Julia Ravanis följer Noethers liv och gärning i spåren.
Föreställ dig ett lantligt, sommaridylliskt landskap. En herde vallar sina får i en vacker dalgång. Bildningspodden tar sommarlov med en vandring genom de pastorala landskapens litteraturhistoria.
Carl von Linnés intresse för flora och fauna tog hon ut på många äventyrliga resor. I maj 1732 reste han till Sápmi, eller det område som Linné kallar Lappland. Simon Sorgenfrei läser en inspirerad och civilisationskritisk resedagbok.
Historieböcker är inte längre vår vanligaste källa till att lära oss om historien. Biosalongerna och streamingtjänsterna är idag till brädden fyllda med drama i historiska miljöer. Bildningspodden diskuterar historiska fiktioner.
Selma Lagerlöfs roman från 1912 är en berättelse om utsatthet och skuld, men också om godhet, kärlek och försoning. Litteraturvetarna Anna Nordlund och Jenny Bergenmar gästar klassikerpodden Verket.
Sanktioner och bojkotter är omvärldens främsta vapen för att markera mot Rysslands pågående invasion i Ukraina. Men kommer de verkligen att kunna stoppa kriget? Är det ens syftet? Studio Anekdot diskuterar.
Harriet Beecher Stowes slaverikritiska roman "Onkel Toms stuga" (1852) blev en av 1800-talets stora globala boksuccéer. Åsa Bharathi Larsson följer bildkulturen i romanens kölvatten.
Vad är en anekdot? Idag brukar ordet syfta på en lustig historia om en förfluten händelse. Men det grekiska ordet ”anékdoton” betyder egentligen ”outgiven”. I äldre språkbruk var ”anekdoter” sådana källor som inte nått offentlighetens ljus; kunskap som vi inte tidigare känt till. I bildningsmagsinet Anekdot fördjupar humanioraforskare din kunskap om historien och samtiden på ett lika underhållande som sakkunnigt sätt. I poddar, filmer och essäer får du både den livsnödvändiga baskunskapen och den fördjupande överkursen. Kort sagt: kunskap från forskningsfronten i en folkbildande förpackning. Anekdot är ett samarbete mellan Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet och Kungl. Vitterhetsakademien.
Läs mer om AnekdotHur var Karl Marx som student? Hur väcktes hans kritiska blick på kapitalismen? Och hur aktuella är hans tankar idag? Bildningspodden introducerar dig till en av den moderna världens mest inflytelserika tänkare.
Mot slutet av 1800-talet fick mystiska, esoteriska läror stort inflytande på kulturlivet. Vad var det som gjorde tidens konstnärer och författare så fascinerade av det övernaturliga? Bildningspodden dyker ner i det ockulta sekelskiftet 1900.
Ordet ideologi nämns ofta i nyhetsbevakningen. Men vad betyder det egentligen? Var kommer det ifrån? Och varför hävdade man på 1950-talet att ideologierna var döda? Idéhistorikern Daniel Strand förklarar.
Om du slår dig på tummen med en hammare är sannolikheten stor att du utbrister i ett ljudligt "aj!" Men varför säger vi just "aj"? Och vad skrek de gamla grekerna när de hade ont? Språkforskaren Lars Nordgren förklarar.
Det är en av världshistoriens mest mytomspunna händelser. Antikhistorikern Ida Östenberg återberättar de dramatiska händelserna i senaten den 15 mars år 44 f. Kr – och följer svallvågorna genom kulturhistorien.
Kort efter att hon hade bevittnat Franska revolutionens fasor på plats i Paris reste den engelska filosofen och feministen Mary Wollstonecraft till ett sömnigt Skandinavien. Lena Halldenius följer filosofen på hennes sista resa.
