Idag kan vem som helst skicka sitt DNA på analys och få ledtrådar om det egna släktträdet. Men vad kan egentligen DNA säga om en människa? Hur länge har DNA-tekniken funnits? Kommer forntida DNA att skriva om mänsklighetens historia [...]
René Descartes har gått till historien som den rationella filosofins fader. Men i sina studier av vädret använde filosofen alla sina sinnen. Cecilia Sjöholm läser Descartes ofta förbisedda meterologiska skrift.
Vid sekelskiftet 1900 hade män från alla samhällsklasser en kostym i sin garderob. Arbetare såväl som kungligheter. Hur kom det sig? Och var det verkligen så demokratiskt som det såg ut? Historikern Anna Hedtjärn Wester förklarar.
Revolutionen 1979 innebar slutet för den iranska monarkin. Missnöjet med shahen Mohammed Reza Pahlavis regim hade pyrt under en längre tid – och i januari 1979 hade upproret från islamister och marxistiska studentrörelser vuxit sig så [...]
Drömmen om att kunna segla genom luften som en fågel är en uråldrig mänsklig fantasi. Men vägen fram till den moderna flygtrafiken har varit lång och skördat många dödsoffer. Historikern Henrik Höjer berättar flygardrömmens historia.
Hennes kärleksdiktning har fascinerat läsare i årtusenden och hennes liv på ön Lesbos är mytomspunnet. Bildningspodden introducerar en av världslitteraturens giganter – den antika, grekiska poeten Sapfo.
I pestens Europa blev musiken en flykt från en dödsmärkt vardag, men också ett sätt att bearbeta de fasansfulla upplevelserna. Musikhistorikern Mattias Lundberg lyssnar på medeltida toner från en döende värld.
Redan på 1950-talet varnades för "jäktet" som ett hot mot folkhälsan. Idag är stressrelaterad psykisk ohälsa en av de stora folksjukdomar. Men vad är egentligen stress? Bildningspodden tar sig an stressbegreppet och dess historia.
Stranden kan vara ett paradis – men också helvetet på jorden. Genom historien har stranden varit en spelplats för mötet mellan havets obönhörliga kraft och människans litenhet. Historikern Per Högselius utforskar strandens mörka historia.
ANEKDOT är det digitala bildningsmagasinet där Sveriges bästa humanioraforskare berättar, förklarar och fördjupar. I våra ljudessäer återberättas och analyseras historiska skeenden, idéflöden och kulturyttringar som påverkat världshistorien. I våra videofilmer får du korta men gedigna svar på de stora frågorna. Och i Bildningspodden fortsätter du att höra intresseväckande samtal om historiska personer, epoker, konstverk och idéströmningar. Bildningsmagasinet Anekdot är ett samarbete mellan Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet och Kungliga Vitterhetsakademien med syfte att sprida humanistisk, akademisk kunskap till en bred allmänhet. Välkommen!
Läs mer om AnekdotHur var Karl Marx som student? Hur väcktes hans kritiska blick på kapitalismen? Och hur aktuella är hans tankar idag? Bildningspodden introducerar dig till en av den moderna världens mest inflytelserika tänkare.
Mot slutet av 1800-talet fick mystiska, esoteriska läror stort inflytande på kulturlivet. Vad var det som gjorde tidens konstnärer och författare så fascinerade av det övernaturliga? Bildningspodden dyker ner i det ockulta sekelskiftet 1900.
Om du slår dig på tummen med en hammare är sannolikheten stor att du utbrister i ett ljudligt "aj!" Men varför säger vi just "aj"? Och vad skrek de gamla grekerna när de hade ont? Språkforskaren Lars Nordgren förklarar.
Är sanningen alltid objektiv? Vad gick Aristoteles korrespondensteori ut på? Och vad innebär det egentligen att acceptera att vi aldrig kommer att veta allt? Filosofen Jonna Bornemark förklarar hur filosofin ser på sanningsbegreppet.
Det är en av världshistoriens mest mytomspunna händelser. Antikhistorikern Ida Östenberg återberättar de dramatiska händelserna i senaten den 15 mars år 44 f. Kr – och följer svallvågorna genom kulturhistorien.
Kort efter att hon hade bevittnat Franska revolutionens fasor på plats i Paris reste den engelska filosofen och feministen Mary Wollstonecraft till ett sömnigt Skandinavien. Lena Halldenius följer filosofen på hennes sista resa.
