Hanna Hirsch Pauli (1864-1940) var en av de viktigaste svenska konstnärerna kring sekelskiftet 1900. Bildningspodden avslutar säsongen med att återupptäcka hennes livshistoria och närstudera de viktigaste målningarna.
Alltsedan antiken har filosofer försökt ringa in vari vänskapen består och hur den skiljer sig från kärleksrelationer. Litteraturvetaren Anna Victoria Hallberg reflekterar kring bilden av den kvinnliga vänskapen i vår tid.
Ord till tröst vid livets yttersta stund. Johan Olof Wallins psalm "Var är den Vän, som överallt jag söker" från 1818 hör till de mest folkkära. Litteraturvetaren Håkan Möller gästar Verket och närläser texten.
Mänskliga rättigheter känner de flesta till – men vad innebär det egentligen att en lagun, en flod eller ett berg får rättigheter? Fenomenet har blivit allt vanligare. Juristen Yaffa Epstein resonerar kring naturens rättigheter.
Virginia Woolf (1882-1941) är en av den litterära modernismens portalfigurer. Bildningspodden diskuterar mytbildningen kring Virginia Woolf och närläser hennes viktigaste böcker med litteraturvetaren Maria Treijling.
Bildningspodden ger grundkursen till tullarnas historia – och pedagogiska nycklar till att förstå dagsaktuell tullpolitik. Med statsvetaren Lisa Dellmuth och ekonomihistorikern Henric Häggqvist.
Galenskap, hopplös kärlek och ond, bråd död. Emelie Flygare-Carléns klassiska roman Rosen från Tistelön från 1842 rymmer det mesta. Klassikerpodden Verket läser en true crime-historia långt före sin tid.
Från reklam och valaffischer till auktoritära staters trollfabriker – begreppet propaganda har länge rymt ett vitt fält av fenomen. Så hur definierar vi begreppet idag? Bildningspodden diskuterar ett lika komplext som högaktuellt fenomen.
Chinua Achebe (1930–2013) hör till 1900-talets allra mest betydande författare. I genombrottsromanen "Allting går sönder" (1958) gestaltade han den koloniserade erfarenheten på lika banbrytande som nyansrikt sätt. Bildningspodden närläser.
Vad är en anekdot? Idag brukar ordet syfta på en lustig historia om en förfluten händelse. Men det grekiska ordet ”anékdoton” betyder egentligen ”outgiven”. I äldre språkbruk var ”anekdoter” sådana källor som inte nått offentlighetens ljus; kunskap som vi inte tidigare känt till. I bildningsmagsinet Anekdot fördjupar humanioraforskare din kunskap om historien och samtiden på ett lika underhållande som sakkunnigt sätt. I poddar, filmer och essäer får du både den livsnödvändiga baskunskapen och den fördjupande överkursen. Kort sagt: kunskap från forskningsfronten i en folkbildande förpackning. Anekdot är ett samarbete mellan Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet och Kungl. Vitterhetsakademien.
Läs mer om AnekdotHur var Karl Marx som student? Hur väcktes hans kritiska blick på kapitalismen? Och hur aktuella är hans tankar idag? Bildningspodden introducerar dig till en av den moderna världens mest inflytelserika tänkare.
Mot slutet av 1800-talet fick mystiska, esoteriska läror stort inflytande på kulturlivet. Vad var det som gjorde tidens konstnärer och författare så fascinerade av det övernaturliga? Bildningspodden dyker ner i det ockulta sekelskiftet 1900.
Ordet ideologi nämns ofta i nyhetsbevakningen. Men vad betyder det egentligen? Var kommer det ifrån? Och varför hävdade man på 1950-talet att ideologierna var döda? Idéhistorikern Daniel Strand förklarar.
Säg ”stilleben” och vissa minns med fasa uppgiften att måla frukter i en skål på bildlektionen. Men vad är egentligen ett stilleben? Var kommer ordet ifrån? Varför innehåller stilleben så ofta dödskallar? Och vem är konsthistoriens [...]
Det är en av världshistoriens mest mytomspunna händelser. Antikhistorikern Ida Östenberg återberättar de dramatiska händelserna i senaten den 15 mars år 44 f. Kr – och följer svallvågorna genom kulturhistorien.
Kort efter att hon hade bevittnat Franska revolutionens fasor på plats i Paris reste den engelska filosofen och feministen Mary Wollstonecraft till ett sömnigt Skandinavien. Lena Halldenius följer filosofen på hennes sista resa.
