Finns det något mer fascinerande än månen? Varför är kamerunska Hemley Boums nya roman så oförutsägbar? Vad tänkte biblioteket som orosanmälde 10-åringens boklån? Och har prissäsongens nomineringar träffat rätt? Bokrevyn bejakar [...]
Söder om San Francisco, mellan Stilla havet och Santa Cruz-bergen, ligger en långsmal dalgång. Länge var den känd för sina fruktodlingar, men under 1900-talet fylldes dalen av laboratorier, universitetsbyggnader och teknikbolag. I dag [...]
Kan fiskar tänka? I vilken värld landar läsaren i Shaun Tans nya bilderbok? Behöver vi verkligen en ny psalmbokshistoria? Och är Anne Carson värd sitt Nobelpris? Allt detta i veckans Bokrevyn. Dessutom diskuteras ärftlighetsdebatter, [...]
År 1847 debuterade tre systrar från en avlägsen prästgård i Yorkshire med varsin roman. I dag hör systarna Brontës verk till litteraturhistoriens odödliga klassiker. Men Anne, Charlotte och Emilys författarskap har också omgetts av [...]
Vad händer när en förlossning blir dokumentärdikt? Vad är det som inte hänger ihop i Anne Carsons nya diktsamling? Och hur mycket 90-talsnostalgi tål egentligen litteratur-Sverige? Bokrevyn sänder live från Bokmässan i Göteborg. Utöver [...]
I tusentals år har människor funderat på om det finns liv på andra planeter. Men det är först under de senaste decennierna – och forskningsfältet astrobiologi – som frågan på allvar blivit möjlig att undersöka vetenskapligt.
Har det gått inflation i begreppet trauma? Kan tv-spel vara läsfrämjande? Och hur skriver man egentligen bäst om döden, sin egen och andras? Allt detta diskuteras i säsongspremiären av Bokreyvyn. Dessutom utblick över höstens bokflod, [...]
Jeanne d'Arc (ca 1412–1431) var den medeltida bonddottern som förändrade Frankrikes historia. Än idag är hon en laddad symbol i Frankrike. Hur kom det sig att hon blev så mytologiserad?
I Bildningspoddens sommarserie får du följa med på Odysseus storslagna resa genom den grekiska övärlden – men också verkets vindlande efterliv genom litteraturhistorien.
Vad är en anekdot? Idag brukar ordet syfta på en lustig historia om en förfluten händelse. Men det grekiska ordet ”anékdoton” betyder egentligen ”outgiven”. I äldre språkbruk var ”anekdoter” sådana källor som inte nått offentlighetens ljus; kunskap som vi inte tidigare känt till. I bildningsmagsinet Anekdot fördjupar humanioraforskare din kunskap om historien och samtiden på ett lika underhållande som sakkunnigt sätt. I poddar, filmer och essäer får du både den livsnödvändiga baskunskapen och den fördjupande överkursen. Kort sagt: kunskap från forskningsfronten i en folkbildande förpackning. Anekdot är ett samarbete mellan Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet och Kungl. Vitterhetsakademien.
Läs mer om AnekdotHur var Karl Marx som student? Hur väcktes hans kritiska blick på kapitalismen? Och hur aktuella är hans tankar idag? Bildningspodden introducerar dig till en av den moderna världens mest inflytelserika tänkare.
Mot slutet av 1800-talet fick mystiska, esoteriska läror stort inflytande på kulturlivet. Vad var det som gjorde tidens konstnärer och författare så fascinerade av det övernaturliga? Bildningspodden dyker ner i det ockulta sekelskiftet 1900.
Ordet ideologi nämns ofta i nyhetsbevakningen. Men vad betyder det egentligen? Var kommer det ifrån? Och varför hävdade man på 1950-talet att ideologierna var döda? Idéhistorikern Daniel Strand förklarar.
Säg ”stilleben” och vissa minns med fasa uppgiften att måla frukter i en skål på bildlektionen. Men vad är egentligen ett stilleben? Var kommer ordet ifrån? Varför innehåller stilleben så ofta dödskallar? Och vem är konsthistoriens [...]
Det är en av världshistoriens mest mytomspunna händelser. Antikhistorikern Ida Östenberg återberättar de dramatiska händelserna i senaten den 15 mars år 44 f. Kr – och följer svallvågorna genom kulturhistorien.
Kort efter att hon hade bevittnat Franska revolutionens fasor på plats i Paris reste den engelska filosofen och feministen Mary Wollstonecraft till ett sömnigt Skandinavien. Lena Halldenius följer filosofen på hennes sista resa.
