Än idag är Anders Zorns "Midsommardans" själva sinnebilden för hur svensk midsommar ser ut. Men vad är det som gör målningen så speciell? Konsthistorikerna Alexandra Herlitz och Carl-Johan Olsson gästar klassikerpodden Verket.
I slutet av februari 1848 lyckades uppretade folkmassor i Paris omkullkasta den franska monarkin. Men den så kallade "Februarirevolutionen" blev mer än en fransk angelägenhet. Bildningspodden diskuterar revolutionsåret 1848.
Finns det en mening bakom allt som sker? Eller är vi brickor i slumpens spel? Idéhistorikern Michael Azar följer ödesbegreppets förvandlingar från de gamla grekerna ändå in i vår egen tid.
Victoria Benedictsson (1850-1888) var en av det sena 1800-talets klarast lysande författarstjärnor. Bildningspodden diskuterar myten kring Benedictssons liv och läser hennes mest betydande verk.
Den har kallats en svensk Madame Bovary och avfärdades som ”damroman” av Georg Brandes. Klassikerpodden Verket diskuterar Victoria Benedictssons roman "Fru Marianne" från 1887.
Åtminstone sedan den stora utvandringen på 1800-talet har det funnits ett särskilt band mellan svenskar och amerikaner. Men hur mår relationen idag? Historikern Dag Blanck och konstkuratorn Monica Obinski gästar Studio Anekdot.
Med "Natten är dagens mor" fick dramatikern Lars Norén 1982 sitt stora genombrott. Pjäsen hade urpremiär på Malmö Stadsteater, men spelades redan inom ett år även på Dramaten och Göteborgs stadsteater. Norén blev omedelbart känd och [...]
"Midvinternattens köld är hårt / stjärnorna gnistra och glimma". Kan det vara den svenska poesins mest välkända rader? Klassikerpodden Verket tar sig an en svensk julklassiker – som egentligen inte alls handlar om julen.
Kontrapunkt är ett av de mest centrala begreppen i den västerländska musikhistorien – men vad betyder det? Musikhistorikern Mattias Lundberg gästar Bildningspodden och ger grundkursen till kontrapunktens teori och historia.
Vad är en anekdot? Idag brukar ordet syfta på en lustig historia om en förfluten händelse. Men det grekiska ordet ”anékdoton” betyder egentligen ”outgiven”. I äldre språkbruk var ”anekdoter” sådana källor som inte nått offentlighetens ljus; kunskap som vi inte tidigare känt till. I bildningsmagsinet Anekdot fördjupar humanioraforskare din kunskap om historien och samtiden på ett lika underhållande som sakkunnigt sätt. I poddar, filmer och essäer får du både den livsnödvändiga baskunskapen och den fördjupande överkursen. Kort sagt: kunskap från forskningsfronten i en folkbildande förpackning. Anekdot är ett samarbete mellan Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet och Kungl. Vitterhetsakademien.
Läs mer om AnekdotHur var Karl Marx som student? Hur väcktes hans kritiska blick på kapitalismen? Och hur aktuella är hans tankar idag? Bildningspodden introducerar dig till en av den moderna världens mest inflytelserika tänkare.
Mot slutet av 1800-talet fick mystiska, esoteriska läror stort inflytande på kulturlivet. Vad var det som gjorde tidens konstnärer och författare så fascinerade av det övernaturliga? Bildningspodden dyker ner i det ockulta sekelskiftet 1900.
Ordet ideologi nämns ofta i nyhetsbevakningen. Men vad betyder det egentligen? Var kommer det ifrån? Och varför hävdade man på 1950-talet att ideologierna var döda? Idéhistorikern Daniel Strand förklarar.
Om du slår dig på tummen med en hammare är sannolikheten stor att du utbrister i ett ljudligt "aj!" Men varför säger vi just "aj"? Och vad skrek de gamla grekerna när de hade ont? Språkforskaren Lars Nordgren förklarar.
Det är en av världshistoriens mest mytomspunna händelser. Antikhistorikern Ida Östenberg återberättar de dramatiska händelserna i senaten den 15 mars år 44 f. Kr – och följer svallvågorna genom kulturhistorien.
Kort efter att hon hade bevittnat Franska revolutionens fasor på plats i Paris reste den engelska filosofen och feministen Mary Wollstonecraft till ett sömnigt Skandinavien. Lena Halldenius följer filosofen på hennes sista resa.
