De fyra vännerna i ”Norrtullsligan” tillhör några av de hundratals kvinnliga kontorister som arbetade i Stockholm i början av 1900-talet. Idéhistorikern Katarina Leppänen gästar Verket och har läst Elin Wägners banbrytande roman från 1908.
Var börjar litteraturhistorien? Hos Homeros, skulle många säga. Tillsammans med Sapfo utgör han vad som ofta kallas den västerländska litteraturens vagga. Litteraturhistorikern Anders Cullhed gästar Bildningspodden.
Årets upplaga av Bildningsboxen ligger just nu rykande färsk på bokhandelsdiskarna. Hör ett samtal med teknikhistorikern Julia Ravanis och idéhistorikern Leif Runefelt, som båda medverkar med varsin essä i årets box.
Stumfilmseran sträckte sig från sekelskiftet till andra världskriget och involverade producenter från hela världen. Under några dramatiska decennier skapades lejonparten av de konventioner och tekniker som definierar filmmediet än idag.
På många sätt har mammarollen varit sig likt genom alla tider – men moderskap är också ett fenomen starkt förbundet med samhällsutveckling och människosyn. Idag är modern både vass samtidslitteratur och hett debattstoff.
Mammor har fört en märkligt undanskymd tillvaro i litteraturhistorien. Men i samtidslitteraturen dyker de plötsligt upp överallt. Litteraturhistorikern Anna Williams ser dagens litterära mödrar både förvalta och utmana traditionen.
Stagnelius mest kända dikt "Suckarnas mystär" (1821) griper rakt in i människans villkor. Hur kan vi leva med att det vi behöver så ofta undflyr oss? Litteraturhistorikern Paula Henrikson gästar Verket.
I början av 1900-talet förändrades den moderna fysiken i grunden. Men inte ens fysikerna själva förstod säkert vad kvantfysiken sa om världen. Bildningspodden ger en grundkurs till 1900-talets mest mytomspunna intellektuella fenomen.
Än idag är Anders Zorns "Midsommardans" själva sinnebilden för hur svensk midsommar ser ut. Men vad är det som gör målningen så speciell? Konsthistorikerna Alexandra Herlitz och Carl-Johan Olsson gästar klassikerpodden Verket.
Vad är en anekdot? Idag brukar ordet syfta på en lustig historia om en förfluten händelse. Men det grekiska ordet ”anékdoton” betyder egentligen ”outgiven”. I äldre språkbruk var ”anekdoter” sådana källor som inte nått offentlighetens ljus; kunskap som vi inte tidigare känt till. I bildningsmagsinet Anekdot fördjupar humanioraforskare din kunskap om historien och samtiden på ett lika underhållande som sakkunnigt sätt. I poddar, filmer och essäer får du både den livsnödvändiga baskunskapen och den fördjupande överkursen. Kort sagt: kunskap från forskningsfronten i en folkbildande förpackning. Anekdot är ett samarbete mellan Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet och Kungl. Vitterhetsakademien.
Läs mer om AnekdotHur var Karl Marx som student? Hur väcktes hans kritiska blick på kapitalismen? Och hur aktuella är hans tankar idag? Bildningspodden introducerar dig till en av den moderna världens mest inflytelserika tänkare.
Mot slutet av 1800-talet fick mystiska, esoteriska läror stort inflytande på kulturlivet. Vad var det som gjorde tidens konstnärer och författare så fascinerade av det övernaturliga? Bildningspodden dyker ner i det ockulta sekelskiftet 1900.
Ordet ideologi nämns ofta i nyhetsbevakningen. Men vad betyder det egentligen? Var kommer det ifrån? Och varför hävdade man på 1950-talet att ideologierna var döda? Idéhistorikern Daniel Strand förklarar.
Om du slår dig på tummen med en hammare är sannolikheten stor att du utbrister i ett ljudligt "aj!" Men varför säger vi just "aj"? Och vad skrek de gamla grekerna när de hade ont? Språkforskaren Lars Nordgren förklarar.
Det är en av världshistoriens mest mytomspunna händelser. Antikhistorikern Ida Östenberg återberättar de dramatiska händelserna i senaten den 15 mars år 44 f. Kr – och följer svallvågorna genom kulturhistorien.
Kort efter att hon hade bevittnat Franska revolutionens fasor på plats i Paris reste den engelska filosofen och feministen Mary Wollstonecraft till ett sömnigt Skandinavien. Lena Halldenius följer filosofen på hennes sista resa.
