Har du någonsin funderat över vad som gjort en historisk målning, roman eller dikt till en klassiker? Ett sånt där verk som skär genom historien, hittar nya läsare och betraktare och ständigt nya sätt att tala till oss? Idag är det [...]
Gustaf Cederströms "Karl XII:s likfärd" från 1884 hör till den svenska konsthistoriens stora klassiker. Anna Jansson samtalar med historikern Anna Maria Forssberg och konsthistoriker Martin Olin.
Karin Boyes dikt "I rörelse" från 1927 är en av den svenska poesins mest igenkända och älskade dikter. Vad är det som gör dikten så stark? Litteraturhistoriken Johan Svedjedal förklarar, i samtal med Paulina Helgeson, i premiären av Verket.
Var attackerna den 11 september 2001 början på en ny epok – eller snarare kulmen på en historisk händelsekedja? Hör Frida Beckman med gäster diskutera terrorattackerna, 20 år efteråt, i premiären av aktualitetsmagasinet Studio Anekdot.
Under andra halvan av 1800-talet lämnade 1.3 miljoner människor Sverige för att söka lyckan i Nordamerika. Dag Blanck och Mounir Karadja besöker Bildningspodden och sammanfattar 40 år av nordisk emigrationsforskning.
Det var slutet på den mörka medeltiden, en upplyst tid av vetenskapliga framsteg, konstnärliga bragder och en nyväckt förståelse för antikens kultur. Bildningspodden återuppväcker renässansen.
Den palestinsk-amerikanske litteraturhistorikern Edward Saids bok "Orientalism" från 1978 la grunden till det som idag kallas postkoloniala studier. Idéhistorikern Edda Manga gästar Bildningspodden och introducerar en modern klassiker.
Norrmalmstorgsdramat gått till historien som en av de första livesända brottshändelserna – och som urscenen för det så kallade Stockholmssyndromet. Medieforskaren Ester Pollack och statsvetaren Cecilia Åse gästar Bildningspodden.
Demokratin är både lastgammal och högaktuell. Var kommer egentligen idén om folkstyre ifrån? Och hur mår demokratin idag? Statsvetaren Sofia Näsström och idéhistorikern Anders Burman gästar Bildningspodden.
ANEKDOT är det digitala bildningsmagasinet där Sveriges bästa humanioraforskare berättar, förklarar och fördjupar. I våra ljudessäer återberättas och analyseras historiska skeenden, idéflöden och kulturyttringar som påverkat världshistorien. I våra videofilmer får du korta men gedigna svar på de stora frågorna. Och i Bildningspodden fortsätter du att höra intresseväckande samtal om historiska personer, epoker, konstverk och idéströmningar. Bildningsmagasinet Anekdot är ett samarbete mellan Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet och Kungliga Vitterhetsakademien med syfte att sprida humanistisk, akademisk kunskap till en bred allmänhet. Välkommen!
Läs mer om AnekdotHur var Karl Marx som student? Hur väcktes hans kritiska blick på kapitalismen? Och hur aktuella är hans tankar idag? Bildningspodden introducerar dig till en av den moderna världens mest inflytelserika tänkare.
Mot slutet av 1800-talet fick mystiska, esoteriska läror stort inflytande på kulturlivet. Vad var det som gjorde tidens konstnärer och författare så fascinerade av det övernaturliga? Bildningspodden dyker ner i det ockulta sekelskiftet 1900.
Ordet ideologi nämns ofta i nyhetsbevakningen. Men vad betyder det egentligen? Var kommer det ifrån? Och varför hävdade man på 1950-talet att ideologierna var döda? Idéhistorikern Daniel Strand förklarar.
Om du slår dig på tummen med en hammare är sannolikheten stor att du utbrister i ett ljudligt "aj!" Men varför säger vi just "aj"? Och vad skrek de gamla grekerna när de hade ont? Språkforskaren Lars Nordgren förklarar.
Det är en av världshistoriens mest mytomspunna händelser. Antikhistorikern Ida Östenberg återberättar de dramatiska händelserna i senaten den 15 mars år 44 f. Kr – och följer svallvågorna genom kulturhistorien.
Kort efter att hon hade bevittnat Franska revolutionens fasor på plats i Paris reste den engelska filosofen och feministen Mary Wollstonecraft till ett sömnigt Skandinavien. Lena Halldenius följer filosofen på hennes sista resa.
