Är gröt på väg att bli en statussymbol? Var Judas verkligen en förrädare? Och hur mycket får man egentligen hitta på om en historisk person i en biografi? Allt detta diskuteras i veckans avsnitt av Bokrevyn. Dessutom samtalar panelen [...]
Area 51, månlandningen som aldrig hände och hemliga sällskap som styr världen från kulisserna. Konspirationsteorier finns av alla tänkbara slag. Men vad är egentligen en konspirationsteori? Bildningspodden reder ut.
Veckans bokrevy diskuterar invasiva växters relation till kolonialismen, sagoläsningens läkande kraft – och en omdebatterad algerisk roman. Dessutom boknyheter och lästips från redaktionen.
Bokrevyn berikas med en ny redaktionsmedlem. Poeten, kritikern och litteraturvetaren Judith Kiros blir redaktör för översatt litteratur & klassiker. Hör henne i ett samtal med Bokrevyns producent Magnus Bremmer.
Fitinghoffs klassiska barnbok från 1907 följer sju föräldralösa syskon – och deras get – på vandring i de norrländska fjällen under 1860-talets nödår, på flykt undan svälten i hembyn. Litteraturvetaren Lydia Wistisen gästar Verket.
Hur många böcker har det egentligen skrivits om Palmemordet? Är fantasy i själva verket mer realistisk än annan litteratur? Och hur får man orden att räcka till för att beskriva Sareks storslagna vyer?
Han har kallats existentialismens fader. Den danske 1800-talsfilosofen Søren Kierkegaard (1813–1855) skrev om såväl ångest som humor, tro som tvivel, och om den svåra konsten att leva ett sant liv.
Var hittar vi semlan i litteraturhistorien? Är romancelitteratur i simhoppsmiljö verkligen en bra idé? Och vad kan en soldats osannolika öden under det trettioåriga kriget säga om vår tids krigshärjade Europa?
Vad har hjärtat, årstiderna, dikter och trummor gemensamt? De är alla intimt förknippade med rytm. Spännvidden säger samtidigt något om begreppets bredd. Musikhistorikern Mattias Lundberg gästar Bildningspodden.
Vad är en anekdot? Idag brukar ordet syfta på en lustig historia om en förfluten händelse. Men det grekiska ordet ”anékdoton” betyder egentligen ”outgiven”. I äldre språkbruk var ”anekdoter” sådana källor som inte nått offentlighetens ljus; kunskap som vi inte tidigare känt till. I bildningsmagsinet Anekdot fördjupar humanioraforskare din kunskap om historien och samtiden på ett lika underhållande som sakkunnigt sätt. I poddar, filmer och essäer får du både den livsnödvändiga baskunskapen och den fördjupande överkursen. Kort sagt: kunskap från forskningsfronten i en folkbildande förpackning. Anekdot är ett samarbete mellan Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet och Kungl. Vitterhetsakademien.
Läs mer om AnekdotHur var Karl Marx som student? Hur väcktes hans kritiska blick på kapitalismen? Och hur aktuella är hans tankar idag? Bildningspodden introducerar dig till en av den moderna världens mest inflytelserika tänkare.
Mot slutet av 1800-talet fick mystiska, esoteriska läror stort inflytande på kulturlivet. Vad var det som gjorde tidens konstnärer och författare så fascinerade av det övernaturliga? Bildningspodden dyker ner i det ockulta sekelskiftet 1900.
Ordet ideologi nämns ofta i nyhetsbevakningen. Men vad betyder det egentligen? Var kommer det ifrån? Och varför hävdade man på 1950-talet att ideologierna var döda? Idéhistorikern Daniel Strand förklarar.
Säg ”stilleben” och vissa minns med fasa uppgiften att måla frukter i en skål på bildlektionen. Men vad är egentligen ett stilleben? Var kommer ordet ifrån? Varför innehåller stilleben så ofta dödskallar? Och vem är konsthistoriens [...]
Det är en av världshistoriens mest mytomspunna händelser. Antikhistorikern Ida Östenberg återberättar de dramatiska händelserna i senaten den 15 mars år 44 f. Kr – och följer svallvågorna genom kulturhistorien.
Kort efter att hon hade bevittnat Franska revolutionens fasor på plats i Paris reste den engelska filosofen och feministen Mary Wollstonecraft till ett sömnigt Skandinavien. Lena Halldenius följer filosofen på hennes sista resa.
