I tusentals år har människor funderat på om det finns liv på andra planeter. Men det är först under de senaste decennierna – och forskningsfältet astrobiologi – som frågan på allvar blivit möjlig att undersöka vetenskapligt.
Har det gått inflation i begreppet trauma? Kan tv-spel vara läsfrämjande? Och hur skriver man egentligen bäst om döden, sin egen och andras? Allt detta diskuteras i säsongspremiären av Bokreyvyn. Dessutom utblick över höstens bokflod, [...]
Jeanne d'Arc (ca 1412–1431) var den medeltida bonddottern som förändrade Frankrikes historia. Än idag är hon en laddad symbol i Frankrike. Hur kom det sig att hon blev så mytologiserad?
I Bildningspoddens sommarserie får du följa med på Odysseus storslagna resa genom den grekiska övärlden – men också verkets vindlande efterliv genom litteraturhistorien.
Skäms hundar? Kan hästar räkna? Etologi är läran om djurs beteende, men också ett ämne som väcker stora frågor om intelligens, instinkt, känslor och medvetande. Karin Dirke och Johan Lind gästar Bildningspoddens säsongsavslutning.
Hur sann är reportagebokens sanning? Är Tone Schunnesson i själva verket en arbetarförfattare? Och vad utmärker egentligen en riktigt bra – och dålig! – sommarskildring?
I början av 1920-talet blev stadsdelen Harlem i New York epicentrum för en kulturell guldålder. Vilka var rörelsens viktigaste förgrundsfigurer? Och vad kan de lära oss idag? Litteraturvetarna Lena Ahlin och Judith Kiros gästar.
Hur blev Sverige en global stormakt inom telekom? Upplever finsk feministisk fantasy en ny guldålder? Och är hajpen kring norske Carl Frode Tiller överdriven?
Världen svämmar över av skräp. Just nu väger all plast på jorden dubbelt så mycket som planetens alla djur. Bildningspodden sorterar vad vi vet om skräp med miljövetaren Bethanie Carney Almroth och litteraturvetaren Lydia Wistisen.
Vad är en anekdot? Idag brukar ordet syfta på en lustig historia om en förfluten händelse. Men det grekiska ordet ”anékdoton” betyder egentligen ”outgiven”. I äldre språkbruk var ”anekdoter” sådana källor som inte nått offentlighetens ljus; kunskap som vi inte tidigare känt till. I bildningsmagsinet Anekdot fördjupar humanioraforskare din kunskap om historien och samtiden på ett lika underhållande som sakkunnigt sätt. I poddar, filmer och essäer får du både den livsnödvändiga baskunskapen och den fördjupande överkursen. Kort sagt: kunskap från forskningsfronten i en folkbildande förpackning. Anekdot är ett samarbete mellan Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet och Kungl. Vitterhetsakademien.
Läs mer om AnekdotHur var Karl Marx som student? Hur väcktes hans kritiska blick på kapitalismen? Och hur aktuella är hans tankar idag? Bildningspodden introducerar dig till en av den moderna världens mest inflytelserika tänkare.
Mot slutet av 1800-talet fick mystiska, esoteriska läror stort inflytande på kulturlivet. Vad var det som gjorde tidens konstnärer och författare så fascinerade av det övernaturliga? Bildningspodden dyker ner i det ockulta sekelskiftet 1900.
Ordet ideologi nämns ofta i nyhetsbevakningen. Men vad betyder det egentligen? Var kommer det ifrån? Och varför hävdade man på 1950-talet att ideologierna var döda? Idéhistorikern Daniel Strand förklarar.
Säg ”stilleben” och vissa minns med fasa uppgiften att måla frukter i en skål på bildlektionen. Men vad är egentligen ett stilleben? Var kommer ordet ifrån? Varför innehåller stilleben så ofta dödskallar? Och vem är konsthistoriens [...]
Det är en av världshistoriens mest mytomspunna händelser. Antikhistorikern Ida Östenberg återberättar de dramatiska händelserna i senaten den 15 mars år 44 f. Kr – och följer svallvågorna genom kulturhistorien.
Kort efter att hon hade bevittnat Franska revolutionens fasor på plats i Paris reste den engelska filosofen och feministen Mary Wollstonecraft till ett sömnigt Skandinavien. Lena Halldenius följer filosofen på hennes sista resa.
