Arbetarrörelsen har sedan snart 150 år organiserat arbetarklassen politiskt och fackligt. Den växte fram som internationell, socialistisk rörelse under 1800-talet, men de ideologiska rötterna kan spåras ända tillbaka till Franska [...]
I början av 1900-talet började modernistiska poeter plötsligt skriva dikter om tunnelbanan. Emma Eldelin läser en udda men tongivande lyrisk genre, med djupa rötter i den litteraturhistoriska underjorden.
Den tyske upplysningsfilosofen Immanuel Kant (1724-1804) fann en väg mellan rationalismen och empirismen och la grunden för den moderna filosofin. Bildningspodden introducerar en av filosofihistoriens superstjärnor.
Frida Kahlo (1907-1954) hör till 1900-talets mest ikoniska konstnärer. Hennes konstnärskap är lika erkänt som hennes liv är mytomspunnet. Bildningspodden ger en introduktion till Frida Kahlos liv och självporträtt.
På 60-talet kryllade det av humanistiska akademiker i tv-husets korridorer. Hur kom det sig? Historikern Johan Östling går bakom kulisserna under televisionens första guldålder.
Går det en rak släktlinje från dagens porrsajter till 1800-talets pornografiska museer och medeltida arabiska sexmanualer? Bildningspodden blickar tillbaka på pornografins historia och försöker förstå porrens roll i dagens samhälle.
Idag är vi "du" med alla människor utom kungligheter. Men under första halvan av 1900-talet var det norm att tilltala varandra med titlar som "farbror" och "tant", "doktor" och "disponent". Bildningspodden förklarar du-reformen.
Fredrika Bremer var inte bara romanförfattare och feministisk föregångare, utan också världsresenär. Carina Burman följer i Bremers fotspår bland Englands fabriker, fattigskolor och herrklubbar – och ser en politisk röst ta form.
Gayatri Chakravorty Spivak är litteraturhistorikern som blev en av den postkoloniala teorins nyckeltänkare. Bildningspodden introducerar en av det sena 1900-talets mest inflytelserika röster.
ANEKDOT är det digitala bildningsmagasinet där Sveriges bästa humanioraforskare berättar, förklarar och fördjupar. I våra ljudessäer återberättas och analyseras historiska skeenden, idéflöden och kulturyttringar som påverkat världshistorien. I våra videofilmer får du korta men gedigna svar på de stora frågorna. Och i Bildningspodden fortsätter du att höra intresseväckande samtal om historiska personer, epoker, konstverk och idéströmningar. Bildningsmagasinet Anekdot är ett samarbete mellan Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet och Kungliga Vitterhetsakademien med syfte att sprida humanistisk, akademisk kunskap till en bred allmänhet. Välkommen!
Läs mer om AnekdotHur var Karl Marx som student? Hur väcktes hans kritiska blick på kapitalismen? Och hur aktuella är hans tankar idag? Bildningspodden introducerar dig till en av den moderna världens mest inflytelserika tänkare.
Mot slutet av 1800-talet fick mystiska, esoteriska läror stort inflytande på kulturlivet. Vad var det som gjorde tidens konstnärer och författare så fascinerade av det övernaturliga? Bildningspodden dyker ner i det ockulta sekelskiftet 1900.
Om du slår dig på tummen med en hammare är sannolikheten stor att du utbrister i ett ljudligt "aj!" Men varför säger vi just "aj"? Och vad skrek de gamla grekerna när de hade ont? Språkforskaren Lars Nordgren förklarar.
Ordet ideologi nämns ofta i nyhetsbevakningen. Men vad betyder det egentligen? Var kommer det ifrån? Och varför hävdade man på 1950-talet att ideologierna var döda? Idéhistorikern Daniel Strand förklarar.
Det är en av världshistoriens mest mytomspunna händelser. Antikhistorikern Ida Östenberg återberättar de dramatiska händelserna i senaten den 15 mars år 44 f. Kr – och följer svallvågorna genom kulturhistorien.
Kort efter att hon hade bevittnat Franska revolutionens fasor på plats i Paris reste den engelska filosofen och feministen Mary Wollstonecraft till ett sömnigt Skandinavien. Lena Halldenius följer filosofen på hennes sista resa.
