Vi vet alla hur det känns att ha dåligt samvetet. Men hur ofta tänker vi närmare på vad det gör med oss? Samtidigt tyder mycket på att samvetet idag står lågt i kurs. Cecilia Sjöholm reflekterar över den inre rösten i vår polariserade [...]
Få saker är så förknippade med Sveriges moderna historia som ”folkhemmet”. Men begrepp är både vagt och fluffigt. Vad är egentligen sant om folkhemmets Sverige? Och varför har begreppet fått förnyad aktualitet idag?
Fiskforskning har länge handlat om bestånd, storfiske och andra miljöfrågor. Men på senare år har nya rön och perspektiv börjat förändra forskningen om fisk. Bildningspodden håvar in fiskforskningens nya kunskaper.
Självhjälpsböcker hör till vår tids mest lästa, men är också djupt omtvistade. Historikern David Larsson Heidenblad läser en bespottad genre och konstaterar att stora delar av litteraturhistorien har haft ”självhjälpande” inslag.
Humor kan väcka samförstånd och sympati, men också raka motsatsen. Får man verkligen skämta om allt? Filosofen Stina Bäckström reflekterar kring humorns ambivalens med hjälp av antikens tänkare.
Kärnkraften väckte redan från början en hätsk debatt. Idag är den återigen hett omdebatterad. Teknikhistorikerna Anna Storm och Per Högselius förklarar kärnkraftens teknik och reflekterar över dess historia och status idag.
Den bulgarisk-franska filosofen Julia Kristeva är en av 68-generationens mest inflytelserika intellektuella röster. Med lingvistik, psykoanalys och feminism formulerade hon banbrytande tankar om jaget, språket och kroppen.
Kring sekelskiftet 1800 började nya idéer att spridas över Europa. På tvärs mot upplysningstidens förnuftstro betonades nu istället det egna jagets känslor och förnimmelser. Bildningspodden fördjupar sig i en mytomspunnen epok.
Vädrets makter är starka i Marcus Larsons landskapsmåleri. Stormande hav, olycksbådande himlar och förlista skepp. Han var en av sin tids mest kända konstnärer, men idag har hans stjärna dalat. Varför? Klassikerpodden Verket diskuterar.
Vad är en anekdot? Idag brukar ordet syfta på en lustig historia om en förfluten händelse. Men det grekiska ordet ”anékdoton” betyder egentligen ”outgiven”. I äldre språkbruk var ”anekdoter” sådana källor som inte nått offentlighetens ljus; kunskap som vi inte tidigare känt till. I bildningsmagsinet Anekdot fördjupar humanioraforskare din kunskap om historien och samtiden på ett lika underhållande som sakkunnigt sätt. I poddar, filmer och essäer får du både den livsnödvändiga baskunskapen och den fördjupande överkursen. Kort sagt: kunskap från forskningsfronten i en folkbildande förpackning. Anekdot är ett samarbete mellan Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet och Kungl. Vitterhetsakademien.
Läs mer om AnekdotHur var Karl Marx som student? Hur väcktes hans kritiska blick på kapitalismen? Och hur aktuella är hans tankar idag? Bildningspodden introducerar dig till en av den moderna världens mest inflytelserika tänkare.
Mot slutet av 1800-talet fick mystiska, esoteriska läror stort inflytande på kulturlivet. Vad var det som gjorde tidens konstnärer och författare så fascinerade av det övernaturliga? Bildningspodden dyker ner i det ockulta sekelskiftet 1900.
Ordet ideologi nämns ofta i nyhetsbevakningen. Men vad betyder det egentligen? Var kommer det ifrån? Och varför hävdade man på 1950-talet att ideologierna var döda? Idéhistorikern Daniel Strand förklarar.
Säg ”stilleben” och vissa minns med fasa uppgiften att måla frukter i en skål på bildlektionen. Men vad är egentligen ett stilleben? Var kommer ordet ifrån? Varför innehåller stilleben så ofta dödskallar? Och vem är konsthistoriens [...]
Det är en av världshistoriens mest mytomspunna händelser. Antikhistorikern Ida Östenberg återberättar de dramatiska händelserna i senaten den 15 mars år 44 f. Kr – och följer svallvågorna genom kulturhistorien.
Kort efter att hon hade bevittnat Franska revolutionens fasor på plats i Paris reste den engelska filosofen och feministen Mary Wollstonecraft till ett sömnigt Skandinavien. Lena Halldenius följer filosofen på hennes sista resa.
