Tutankhamon (1341-1323 f. Kr) har blivit det faraoniska Egyptens omslagspojke – trots att han dog ung och inte gjorde några betydande avtryck som regent. Mycket har att göra med den expedition som britten Howard Carter ledde 1922 och som återfann Tutankhamons grav i stort sett orörd sedan faraonernas tid. Det mytomspunna gravfyndet blev en världsnyhet och gav upphov till en ”egyptomani” i den västerländska samtidskulturen, konsten och filmen.
Vad vet vi om Tutankhamon som person? Vad låter han oss förstå om det faraoniska Egyptens kultur och historia? Hur var det egentligen med den där förbannelsen över graven? Och hur påverkade mediehändelsen kring fyndet västerländska föreställningar om mumier och faraoner? Bildningspodden tecknar Tutankhamons porträtt från två håll, som historisk person och som modern myt.
Hela fem forskare medverkar i veckans avsnitt. I den första halvan berättar egyptologerna Sami Uljas och Anne Landborg (tv) om Tutankhamon, hans tid och den mäktiga grav som han lämnade efter sig. I avsnittets andra del förklarar konsthistorikern Anna-Maria Hällgren, egyptologen Sofia Häggman och arkeologen Ingrid Berg (th) hur vi ska förstå arvet efter Tutankhamon, hur egyptomanin tog fart och vad allt detta egentligen säger om den moderna västerländska synen på Egypten.
Hur var Karl Marx som student? Hur väcktes hans kritiska blick på kapitalismen? Och hur aktuella är hans tankar idag? Bildningspodden introducerar dig till en av den moderna världens mest inflytelserika tänkare.
Den industriella revolutionen är historiens mest genomgripande samhällsförändring. Efter 10 000 år av jordbruk blev industrins maskiner på bara några hundra år samhällets motor. Effekterna var dramatiska och handlar om alltifrån [...]
På hösten 1899 publicerade Sigmund Freud boken ”Drömtydning”. Med teorierna om drömmens symbolik och människans omedvetna själsliv la han grunden till sin banbrytande psykoanalytiska metod. Vad var så revolutionerande med [...]
