Kring sekelskiftet 1800 började nya idéer att spridas över Europa. På tvärs mot upplysningstidens förnuftstro betonades nu istället det egna jagets känslor och förnimmelser, med en nyväckt fascination för naturen, fantasi, andlighet och till och med skräck. Åtminstone är det ungefär så som romantiken brukar beskrivas. Idéströmningen och estetiken som sprang ur två källor, en tysk och en engelsk, och som snart var globalt spridd, från Ryssland i öst till Brasilien i väst. Men vad är egentligen sant om romantiken? Innebar den verkligen ett brott mot 1700-talet eller var den allra mest en naturlig följd av seklets idéer? Hur kommer det sig att den är så manligt kodat, trots att många kvinnliga författare satte avtryck i tiden? Och hur mycket av romantikens tankegods finns kvar i vår egen tid? Säsongsavslutningen av Bildningspodden fördjupar sig i en mytomspunnen epok.
Gäster i studion är Mattias Pirholt och Elisabeth Mansén. Mattias Pirholt är professor i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet, bland annat specialiserad på den tyska och svenska romantiken. Elisabeth Mansén är professor em. i idéhistoria vid Stockholms universitet, specialiserad på 1700-talets kulturhistoria.
Forskarnas lästips till lyssnaren som vill studera romantiken vidare:
Gunilla Hermanssons Lyksalighedens øer. Møder mellem poesi, religion og erotik i dansk og svensk romantik (2010).
Ingrid Holmquist, Salongens värld. Om text och kön i romantikens salongskultur (2000).
Anders Jarlert, Sveriges kyrkohistoria. 6. Romantikens och liberalismens tid (2001).
Elisabeth Mansén, Konsten att förgylla vardagen. Thekla Knös och romantikens Uppsala (1993)
Elisabeth Mansén, Sveriges historia 1721–1830. [trädgårdskonst, ostindiefarare, naturaliekabinett, syre, upplysning, kritpipor, fred, tryckfrihet, mode, ordensmystik, kaffehus och salonger, brev och dagböcker, roddarmadammer, sexualsystemet, kakelugnar, teater, romantik] (2011).
Svante Nordin, Romantikens filosofi. Svensk idealism från Höijer till hegelianerna (1987).
Rüdiger Safranski, Romanticism. A German Affair (2014).
Simon Sorgenfrei, Näktergalen. Erik Johan Stagnelius (2023).
Johan Svedjedal, Rosor, törnen. Carl Jonas Love Almqvists författarliv 1833–1840 (2008).
Petra Söderlund, Romantik och förnuft. V.F. Palmblads förlag 1810–1830 (2000)
Eva Öhrström, Borgerliga kvinnors musicerande i 1800-talets Sverige (1987)
Mot slutet av 1800-talet fick mystiska, esoteriska läror stort inflytande på kulturlivet. Vad var det som gjorde tidens konstnärer och författare så fascinerade av det övernaturliga? Bildningspodden dyker ner i det ockulta sekelskiftet 1900.
Guds ord är ord en sak – eftervärldens tolkning av dem en annan. Vad står det egentligen i koranen? Hur olika har dess suror och verser tolkats? Vilken är bokens viktigaste skillnad mot Bibeln och andra heliga texter? Veckans avsnitt [...]
Den industriella revolutionen är historiens mest genomgripande samhällsförändring. Efter 10 000 år av jordbruk blev industrins maskiner på bara några hundra år samhällets motor. Effekterna var dramatiska och handlar om alltifrån [...]
