Hjärnforskningen har gjort dramatiska framsteg under de senaste decennierna. Ändå har forskningen mest börjat skrapa på ytan för att förstå hur detta lika centrala som gåtfulla organ styr oss. Vad kan hjärnforskningen säga om människan? Hur går olika forskare tillväga? Vid vilken ålder börjar hjärnan tröttna på att lära sig nya saker? Och vad kan egentligen en labbråtta lära oss om föräldraskap? Bildningspodden träffar två hjärnforskare och bekantar sig med forskningsfältet.
Foto: SU/Markus Marcetic, Sveriges Unga Akademi.
Veckans gäster är Hatice Zora och Christian Broberger. Hatice Zora är postdoktor i lingvistisk, specialiserad på neurolingvistik, verksam vid Stockholms universitet. Christian Broberger är professor i neurokemi, verksam vid Stockholms universitet och Karolinska institutet. Avsnittet spelades in live inför publik på konsthallen Accelerator.
Vill du läsa en transkription av avsnittet? Klicka här!
Vill du veta mer om hjärnforskningens historia? Läs Aris Fioretos essä Hjärnans vikt om neurologins barndom.
Avsnittsbilden visar en graverad illustration ur Charles Bells ”The Anatomy of the Brain Explained in a Series of Engravings” (London, 1802). Foto: Wellcome Trust.
Botanisten och läkaren Carl von Linné är förmodligen världshistoriens mest kände svensk. Fortfarande namnges växter och arter med Linnés latinska namn. Bildningspodden ger en introduktion till hans liv och verk.
Charles Darwin (1809-1882) är en av vetenskapshistoriens största ikoner. Hans banbrytande teorier om evolutionen och det naturliga urvalet visade hur allt liv hängde samman. Bildningspodden ger en introduktion till hans liv och verk.
I början av 1900-talet förändrades den moderna fysiken i grunden. Men inte ens fysikerna själva förstod säkert vad kvantfysiken sa om världen. Bildningspodden ger en grundkurs till 1900-talets mest mytomspunna intellektuella fenomen.
