Så länge det har funnits ”främmande makter” har det funnits ett behov av duktiga förhandlare. Men när uppstod egentligen diplomatin som modern företeelse? Hur såg förhandlingsvägarna ut mellan länder dessförinnan? Hur kommer det sig att diplomatfruns roll har undervärderats i historieskrivningen? Och vad upptar egentligen största delen av en diplomats arbetsdag – pappersarbete, global konfliktlösning eller cocktailpartyn? Bildningspodden synar diplomatrollen i sömmarna och spårar dess historia.
Gäster i studion är Magnus Petersson, Susanna Erlandsson och My Hellsing. Magnus Petersson är professor i modern historia vid Institutt for forsvarsstudier i Oslo och även knuten till Nätverket för de internationella relationernas historia vid Stockholms universitet. Susanna Erlandsson är postdoktor i historia vid Uppsala universitet och tillsammans med Sari Nauman redaktör för den nyligen utkomna antologin ”Tillit och diplomati”. My Hellsing är forskare i historia vid Stockholms universitet och specialiserad på monarkins historia.
Vill du läsa en transkription av avsnittet? Klicka här!
Avsnittsbilden visar det nederländska diplomatparet van Kleffens i möte med Eleanor Roosevelt, januari 1946 i London. Foto: APP.
Den industriella revolutionen är historiens mest genomgripande samhällsförändring. Efter 10 000 år av jordbruk blev industrins maskiner på bara några hundra år samhällets motor. Effekterna var dramatiska och handlar om alltifrån [...]
Frihet, jämlikhet, broderskap. Franska revolutionen är en av den moderna världshistoriens mest symboliska skeenden. Länge handlade det om en ganska civiliserad, konstitutionell moderniseringsprocess. Sedan drogs giljotinerna fram och [...]
Maoismen var statsideologi i en av 1900-talets värsta diktaturer – och gjorde samtidigt segertåg i vänsterintellektuella kretsar i Europa på 60-talet. Hur gick det till? Vem var Mao Zedong och vad gick hans kommunistiska ideologi ut [...]
