Få saker är så förknippade med Sveriges moderna historia som ”folkhemmet”. Ordet brukar få sammanfatta 1900-talets socialdemokratiska välfärdspolitik och svenska rekordår. Men som begrepp är det både vagt och fluffigt. Och perioden beskrivs inte sällan antingen med ett nostalgiskt skimmer eller för onyanserad kritik. Vad är egentligen sant om folkhemmets Sverige? Vilka var folkhemmets viktigaste reformer och vilka inkluderades? Hur svensk var egentligen den ”svenska modellen”? Och varför har begreppet fått förnyad aktualitet i dagens politiska landskap?
Gäster i studion är Nils Edling, Jenny Björkman och Anders Neergard. Nils Edling är professor i historia vid Stockholms universitet och utkommer 2025 med boken Folkhemmet – historien om ett svenskt nyckelord. Jenny Björkman är docent i historia, disputerad vid Uppsala universitet, och samverkansdirektör vid Riksbankens Jubileumsfond. Anders Neergaard är professor i sociologi vid REMESO, Linköpings universitet, där han bland annat forskar om makt och ojämlikhet i arbetslivet.
Avsnittsbild: Upplands museum, Digitalt Museum.
Den industriella revolutionen är historiens mest genomgripande samhällsförändring. Efter 10 000 år av jordbruk blev industrins maskiner på bara några hundra år samhällets motor. Effekterna var dramatiska och handlar om alltifrån [...]
Frihet, jämlikhet, broderskap. Franska revolutionen är en av den moderna världshistoriens mest symboliska skeenden. Länge handlade det om en ganska civiliserad, konstitutionell moderniseringsprocess. Sedan drogs giljotinerna fram och [...]
Maoismen var statsideologi i en av 1900-talets värsta diktaturer – och gjorde samtidigt segertåg i vänsterintellektuella kretsar i Europa på 60-talet. Hur gick det till? Vem var Mao Zedong och vad gick hans kommunistiska ideologi ut [...]
