#8 Julmys, krigspoesi och den gröne Marx

Hur trovärdiga är mordgåtor i konstmiljöer? Vad skulle Marx ha tänkt om klimathotet? Och vad kan den ukrainska poesin säga om kriget? Årets sista Bokrevyn recenserar inte mindre än fem böcker. Dessutom blir det julklappstips från redaktionen och några sammanfattande ord om litteraturåret 2025. Och vilken är egentligen den bästa julberättelsen?

Böckerna som recenseras är …

Hélène Gullbergs deckare Specialisten (Bazaar, 346 s.) och sviten om Majja Skog som den ingår i.

Maksym Kryvtsovs När skogen faller, Olena Herasymjuks Osynliga dikter och Lesyk Panasiuks Alfabetet som sjuksal för sårade, samtliga utkomna på Ellerströms/Ariel och översatta av Mikael Nydahl.

Kohei Saitos Marx i antropocen. För en idé om nerväxtkommunism (Nirstedt/litteratur, övers. Peter Samuelsson, 509 s.)

I avsnittet diskuteras även Cecilia Uddéns Allt har en smak av aska. Skräddaren i Gaza och andra människor i en plågad region (Albert Bonniers förlag, 268 s.), Julia Lindbloms Den sista milen. Om e-handelns osynliga arbetare och de snabba paketens dolda pris (Forum, 189 s.), Johanna Gustafsson-Ahlzéns Det känns så fake (Rabén & Sjögren, 205 s.), Emily Brontës Min själ är inte vek (Ellerströms, övers. Isabella Nilsson, urval Sofie Livebrant och Isabella Nilsson), Ida Börjels Röd anemon (Albert Bonniers förlag, 233 s.) och Thomas Tidholms Blandade känslor (Ordfront, 125 s.)