Världen svämmar över av skräp. Det moderna konsumtionssamhället producerar avfall i en rasande takt, långt mer än vad vi kan göra oss av med. Just nu väger all plast på jorden dubbelt så mycket som planetens alla djur. Samtidigt skyms det mesta av skräpet från människors åsyn i de priviligierade delarna av världen. Var kommer allt skräp ifrån? Hur har synen på skräp förändrats under 1900-talet? Hur uppstod slit- och släng-kulturen? Och vad är egentligen skräpocen? Bildningspodden sorterar vad vi vet om skräp.
Gäster i studion är litteraturvetaren Lydia Wistisen och miljövetaren Bethanie Carney Almroth.
Lydia Wistisen är docent och lektor i litteraturvetenskap vid Stockholms unversitet, med särskilt fokus på barn- och ungdomslitteratur. Hon bedriver just nu forskningsprojektet ”Barnet i skräpocen: Soptematik, skräpestetik och miljöetik i svensk barnkultur 1969–1977”, finansierat av Riksbankens Jubileumsfond.
Bethanie Carney Almroth är professor i ekotoxikologi på Institutionen för biologi och miljövetenskap vid Göteborgs universitet. Hennes forskning handlar huvudsakligen om miljöeffekter av plaster och plastrelaterade kemikalier.
Mot slutet av 1800-talet fick mystiska, esoteriska läror stort inflytande på kulturlivet. Vad var det som gjorde tidens konstnärer och författare så fascinerade av det övernaturliga? Bildningspodden dyker ner i det ockulta sekelskiftet 1900.
Guds ord är ord en sak – eftervärldens tolkning av dem en annan. Vad står det egentligen i koranen? Hur olika har dess suror och verser tolkats? Vilken är bokens viktigaste skillnad mot Bibeln och andra heliga texter? Veckans avsnitt [...]
I 1800-talets Sverige kunde vem som helst besöka ett apotek och plocka ut en rusdos opium. Idag är svensk narkotikapolitik en av världens mest strikta. Vad har förändrats? Och var börjar egentligen drogernas historia? Veckans podd tar [...]
