Area 51, månlandningen som aldrig hände och hemliga sällskap som styr världen från kulisserna. Konspirationsteorier finns av alla tänkbara slag. Vissa menar att de aldrig varit vanligare än i vår tid. Men vad är egentligen en konspirationsteori? Vad skiljer teorierna från legitima misstankar? Hur gammalt är egentligen fenomenet? Och vilken betydelse har sekulariseringen och mediealiseringen av samhället haft för deras spridning? Bildningspodden undersöker konspirationsteoriernas historia, lockelse och funktion.
Gäster i studion är Annika Rabo och Andreas Jahrehorn Önnerfors.
Annika Rabo är professor emerita i socialantropologi vid Stockholms universitet, specialiserad på mellanösternfrågor och har bland annat forskat om konspirationsteorier.
Andreas Jarhehorn Önnerfors är professor i idéhistoriska vid Linnéuniversitetet, bland annat specialiserad på konspirationsteoriernas historia och samtida uttryck. Han projektleder också Faktajouren vid Medieinstitutet Fojo, som utbildar svenska journalister om otillbörlig informationspåverkan.
Samtalet leds av Ruhi Tyson.
Den industriella revolutionen är historiens mest genomgripande samhällsförändring. Efter 10 000 år av jordbruk blev industrins maskiner på bara några hundra år samhällets motor. Effekterna var dramatiska och handlar om alltifrån [...]
Frihet, jämlikhet, broderskap. Franska revolutionen är en av den moderna världshistoriens mest symboliska skeenden. Länge handlade det om en ganska civiliserad, konstitutionell moderniseringsprocess. Sedan drogs giljotinerna fram och [...]
Maoismen var statsideologi i en av 1900-talets värsta diktaturer – och gjorde samtidigt segertåg i vänsterintellektuella kretsar i Europa på 60-talet. Hur gick det till? Vem var Mao Zedong och vad gick hans kommunistiska ideologi ut [...]
