I början av 1920-talet blev stadsdelen Harlem i New York epicentrum för en kulturell guldålder. Med nyskapande jazz, konst och litteratur erövrade svarta amerikaner en egen identitet, självständig från slaveriets långa skuggor och det vita Amerikas rasistiska stereotyper. Rösterna av musiker som Louis Armstrong och Billie Holiday, intellektuella som William Du Bois och författare som Langston Hughes och Zora Neale Hurston skulle höras långt utanför USA:s gränser. Vad tände gnistan till denna intellektuella och konstnärliga blomstring? Vilka är rörelsens viktigaste förgrundsfigurer och vad gick deras idéer ut på? Vilken betydelse fick konstnärerna och författarna i den pågående medborgarrättskampen? Och vad kan Harlemrenässansen lära oss idag?
Gäster i studion är litteraturvetarna Lena Ahlin och Judith Kiros.
Lena Ahlin är forskare i engelska och lektor vid Högskolan i Kristianstad. Hon är specialiserad på amerikansk minoritetslitteratur och disputerade 2004 på avhandlingen The ”New Negro” in the Old World. Culture and Performance in James Weldon Johnson, Jesse Fauset, and Nella Larsen.
Judith Kiros är litteraturforskare, kritiker, översättare och poet. Hon disputerade 2025 på avhandlingen Ghosts of the Black Atlantic. Hauntology and the Temporality of Justice in Black British Poetry.
Mot slutet av 1800-talet fick mystiska, esoteriska läror stort inflytande på kulturlivet. Vad var det som gjorde tidens konstnärer och författare så fascinerade av det övernaturliga? Bildningspodden dyker ner i det ockulta sekelskiftet 1900.
Guds ord är ord en sak – eftervärldens tolkning av dem en annan. Vad står det egentligen i koranen? Hur olika har dess suror och verser tolkats? Vilken är bokens viktigaste skillnad mot Bibeln och andra heliga texter? Veckans avsnitt [...]
Den industriella revolutionen är historiens mest genomgripande samhällsförändring. Efter 10 000 år av jordbruk blev industrins maskiner på bara några hundra år samhällets motor. Effekterna var dramatiska och handlar om alltifrån [...]
