Storslagen, virtuos, fartfylld och teatral – men också tillgjord, vulgär och allmänt orimlig. Barocken har haft många ansikten. I historieböckerna brukar epoken dateras cirka år 1600 till 1750 och placeras mellan renässansen och nyklassicismen. Men hur sammanfattar vi barocken som stil och historisk period? Hur hänger konstriktningen ihop med det nedvärderande ordet ”barock”? Varför var motreformationen så viktig för epokens estetik? Och är barocken i själva verket postmodernismens konstnärliga tvilling?
Gäster i studion är konsthistorikern Mårten Snickare och musikvetaren Johanna Ethnersson Pontara. Mårten Snickare är professor i konstvetenskap vid Stockholms universitet, bland annat specialiserad på barocken som epok och Sveriges koloniala historia. Johanna Ethnersson Pontara är docent i musikvetenskap vid Stockholms universitet och forskar om opera och film med särskild tonvikt på intermedialitet och genus.
I slutet av avsnittet analyseras Rubens målning ”Allegori över krigets fasor” (1638) och Monteverdis aria ”Possente Spirto” ur operan L’Orfeo (1607). Titta och lyssna nedan! Och vill du få förhistorien till barockens tid, lyssna på Bildningspoddens avsnitt #132 om renässansen från 2021.
Mot slutet av 1800-talet fick mystiska, esoteriska läror stort inflytande på kulturlivet. Vad var det som gjorde tidens konstnärer och författare så fascinerade av det övernaturliga? Bildningspodden dyker ner i det ockulta sekelskiftet 1900.
Guds ord är ord en sak – eftervärldens tolkning av dem en annan. Vad står det egentligen i koranen? Hur olika har dess suror och verser tolkats? Vilken är bokens viktigaste skillnad mot Bibeln och andra heliga texter? Veckans avsnitt [...]
I 1800-talets Sverige kunde vem som helst besöka ett apotek och plocka ut en rusdos opium. Idag är svensk narkotikapolitik en av världens mest strikta. Vad har förändrats? Och var börjar egentligen drogernas historia? Veckans podd tar [...]
