Skyltfönstret är sinnebilden för den moderna storstaden under 1900-talet. I populärkulturen och litteraturen är det symbolen framför andra för det urbana livets kommersiella lockelser och ytliga konsumtionskultur. Men hur uppstod egentligen skyltfönstret som urbant fenomen? Vilka byggnadstekniska, kapitalistiska och kulturella faktorer krävdes för att de upplysta glasen skulle inta västvärldens stadsgator? Hur medvetna var det tidiga 1900-talets fönsterskyltare i sina förförelsetaktiker? Vilken betydelse av skyltfönstret haft för våra föreställningar om moderniteten?Och har skyltfönstrets magi helt gått förlorad idag?
Bildningspodden spanar in skyltfönstrets historia med Orsi Husz, Caroline Haux och Fredric Bedoire. Orsi Husz är docent och universitetslektor i ekonomisk-historia vid Uppsala universitet, disputerade på en avhandling om Nordiska kompaniet och har forskat mycket om konsumtion. Carline Haux är forskare och lektor i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet, specialiserad på konsumtion och nya medier i den moderna litteraturhistorien. Fredric Bedoire är professor emeritus i arkitekturhistoria, hedersledamot av Konstakademien och författare till en mängd böcker om Stockholms historia.
Vill du veta mer om Sveriges första fönsterskyltare? Hör ekonomihistorikern Klara Arnberg berätta om Oscar Lundkvist, städaren som blev chefsdekoratör på Nordiska Kompaniet i Stockholm, i senaste avsnittet av Anekdot förklarar.
Vill du läsa en transkription av avsnittet? Klicka här!
Lästips
Arnberg, Klara & Husz, Orsi (2018). ”From the great department store with love: Window display and the transfer of commercial knowledge in early twentieth-century Sweden”. History of Retailing and Consumption. 4:2, s. 126-155
Bergman, Bosse (2003). Handelsplats, shopping, stadsliv: en historik om butiksformer, säljritualer och det moderna stadslivets trivialisering. Stockholm: Symposion
Dahlgren, Anna (2010). ”Butikens ansikte: 1930-talets skyltfönster som visuell kultur”. Burkar, påsar och paket : Förpackningarnas historia i vardagens konsumtionskulturer. s. 142-161
Dahlgren, Anna ”The Art of Display”, Journal of Art History 79, no. 3 (2010)
Haux, Caroline. Framkallning. Skrift, konsumtion och sexualitet i Karin Boyes ”Astarte” och Henry Parlands ”Sönder (Makadam, 2013)
Husz, Orsi (2004). Drömmars värde: varuhus och lotteri i svensk konsumtionskultur 1897-1939. Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2004
Mot slutet av 1800-talet fick mystiska, esoteriska läror stort inflytande på kulturlivet. Vad var det som gjorde tidens konstnärer och författare så fascinerade av det övernaturliga? Bildningspodden dyker ner i det ockulta sekelskiftet 1900.
Guds ord är ord en sak – eftervärldens tolkning av dem en annan. Vad står det egentligen i koranen? Hur olika har dess suror och verser tolkats? Vilken är bokens viktigaste skillnad mot Bibeln och andra heliga texter? Veckans avsnitt [...]
Den industriella revolutionen är historiens mest genomgripande samhällsförändring. Efter 10 000 år av jordbruk blev industrins maskiner på bara några hundra år samhällets motor. Effekterna var dramatiska och handlar om alltifrån [...]
