Hot om undergång och mänsklig förödelse har skuggat alla tidsåldrar. Vare sig hotet kommit från pesten, kärnvapen eller klimatet, varit verkligt eller mest av allt en inbillning, har våra rädslor gestaltats i berättelser. Vad kännetecknar dessa undergångsberättelser? Hur har de förändrats genom historien? Vilken relation har de till verkligheten? Och fyller de någon särskild funktion för oss? Den här veckan tacklar Bildningspodden ett ödesmättat tema – och konstaterar att klassisk undergångsretorik har satt sina spår även i höstens debatter kring flyktingmottagandet.
Gäster i studion är Helena Hörnfeldt, etnolog vid Stockholms universitet, och Jonas Engman, etnolog vid Nordiska museet.
Mot slutet av 1800-talet fick mystiska, esoteriska läror stort inflytande på kulturlivet. Vad var det som gjorde tidens konstnärer och författare så fascinerade av det övernaturliga? Bildningspodden dyker ner i det ockulta sekelskiftet 1900.
Guds ord är ord en sak – eftervärldens tolkning av dem en annan. Vad står det egentligen i koranen? Hur olika har dess suror och verser tolkats? Vilken är bokens viktigaste skillnad mot Bibeln och andra heliga texter? Veckans avsnitt [...]
I 1800-talets Sverige kunde vem som helst besöka ett apotek och plocka ut en rusdos opium. Idag är svensk narkotikapolitik en av världens mest strikta. Vad har förändrats? Och var börjar egentligen drogernas historia? Veckans podd tar [...]
