Hjärnforskningen har gjort dramatiska framsteg under de senaste decennierna. Ändå har forskningen mest börjat skrapa på ytan för att förstå hur detta lika centrala som gåtfulla organ styr oss. Vad kan hjärnforskningen säga om människan? Hur går olika forskare tillväga? Vid vilken ålder börjar hjärnan tröttna på att lära sig nya saker? Och vad kan egentligen en labbråtta lära oss om föräldraskap? Bildningspodden träffar två hjärnforskare och bekantar sig med forskningsfältet.
Foto: SU/Markus Marcetic, Sveriges Unga Akademi.
Veckans gäster är Hatice Zora och Christian Broberger. Hatice Zora är postdoktor i lingvistisk, specialiserad på neurolingvistik, verksam vid Stockholms universitet. Christian Broberger är professor i neurokemi, verksam vid Stockholms universitet och Karolinska institutet. Avsnittet spelades in live inför publik på konsthallen Accelerator.
Vill du läsa en transkription av avsnittet? Klicka här!
Vill du veta mer om hjärnforskningens historia? Läs Aris Fioretos essä Hjärnans vikt om neurologins barndom.
Avsnittsbilden visar en graverad illustration ur Charles Bells ”The Anatomy of the Brain Explained in a Series of Engravings” (London, 1802). Foto: Wellcome Trust.
I början av 1900-talet förändrades den moderna fysiken i grunden. Men inte ens fysikerna själva förstod säkert vad kvantfysiken sa om världen. Bildningspodden ger en grundkurs till 1900-talets mest mytomspunna intellektuella fenomen.
Idag är vi "du" med alla människor utom kungligheter. Men under första halvan av 1900-talet var det norm att tilltala varandra med titlar som "farbror" och "tant", "doktor" och "disponent". Bildningspodden förklarar du-reformen.
Litterär gigant. Kvinnohatare. Samhällskritisk smädare. Banbrytande konstnär. PR-geni. Teaterman. Galen ockultist. Amatörkemist. August Strindberg (1849-1912) har många ansikten. Vad stämmer egentligen? Vilka är hans viktigaste bidrag [...]
